Efter att Statistikmyndigheten SCB tidigare i februari presenterat preliminära inflationssiffror för januari levererades på tisdagen de skarpa.
SCB bekräftade den tidigare bilden att inflationen stiger till 2,2 procent enligt KPIF-måttet, vilket är det som Riksbanken främst tittar på inför räntebeslut.
Föregående månad låg inflationen enligt KPIF på 1,5 procent. I samband med att de preliminära siffrorna släpptes tidigare i februari flaggade flera chefsekonomer för att en stigande inflation ska ses som en tydlig indikation för att Riksbanken nu kan dra i bromsen för ytterligare räntesänkningar.
Många hyreshöjningar i januari
Bakom uppgången finns flera faktorer som SCB pekar på som bidragande till inflationsutvecklingen.
– Hyrorna steg ovanligt mycket just i januari. Det verkar som att många värdar passat på att höja samtidigt, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
Han pekar på att hyreshöjningarna kan vara en isolerad händelse och att det kan lugna Riksbanken något om de inte ser en större utveckling på svensk hyresmarknad.
– Då är inte den här inflationssiffran, som var överraskande hög så dålig som den ser ut.
Samtidigt visar SCB:s siffror på att matpriserna sticker i väg på flera varugrupper. Enligt konsumentprisindex steg priserna på kaffe, te och kakao med 3,6 procent – samtidigt som grönsakspriserna gick upp med 3 procent och priset på fisk med 2,6 procent.
Gurka rusade nästan 30 procent
På specifika varor finns det exempel på skyhöga prisuppgångar. Gurka som exempel steg nästan 30 procent jämfört med december.
Även stigande restaurangpriser lyft fram som en bubblande faktor bakom uppgången.
– Dagens lunch och snabbmat har blivit drygt 4 procent dyrare på ett år, säger Alexander Norén.
Men dagens inflationsbesked är inte det enda som tecknar en mörkare bild av svenskarnas ekonomi. På måndagen redovisade SCB färska arbetslöshetssiffror.
Arbetslösheten stiger
I januari låg arbetslösheten på 10,4 procent vilket ska jämföras med de 8,5 procent som noterades samma period 2024. I konkreta siffror innebär det att antalet arbetslösa nu uppgår till 592 000 och att den siffran ökat med 114 000 personer jämfört med januari i fjol.
– Det visar att svensk konjunktur ännu inte tagit sig ur svackan, säger Alexander Norén.
Så mäts inflation
Inflation kan mätas på olika sätt, och görs oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex.
Konsumentprisindex (KPI) presenteras en gång i månaden och är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige.
Statistiska centralbyrån, SCB, började i november för första gången redovisa en ny indikator för inflationen, kallad ”snabb-KPI”. Indikatorn redovisas en vecka innan det ordinarie inflationsbeskedet. I snabb-KPI ingår även KPIF-måttet där siffrorna inte påverkas av förändrade räntor för hushållens bolån samt KPIF-XE där även energipriserna är borträknade.
I euroländerna har det länge funnits liknande tidiga inflationsbesked och enligt SCB var det en stark efterfrågan på snabbare data om ekonomin som låg bakom införandet.
KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF är sedan september 2017 Riksbankens målvariabel för inflationsmålet.
Källa: TT/SCB
