• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

”Minst tio procent av alla barn idag har särskilda behov, det är flera i varje klass”, säger Sven Bölte, professor vid KIND. Foto: Fredrik Sandberg Scanpix/SVT

Stora brister i lärares kunskap om autism och adhd

Uppdaterad
Publicerad

Tre av fyra lärare saknar baskunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, visar ny forskning. Istället för stöd och anpassningar kan elever få höra att de ska ”skärpa sig”.

– Lärare vet ingenting om det här, det är noll poäng i ämnet på lärarutbildningen, säger professor Sven Bölte.

Den nya studien visar att lärarna var helt oförberedda på att de skulle kunna få jobba med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel autism eller adhd. Bara en av 20 lärare svarar att de var beredda på det.

– Minst 10 procent av alla barn idag har särskilda behov. Det är flera i varje klass. Om man inte kan hantera och bemöta de här barnen på ett bra sätt kan det bli väldigt utmanande för läraren. Det blir svårt att göra en undervisning och uppnå kunskapsmålen för hela klassen, säger Sven Bölte, professor vid Karolinska institutets kompetenscentrum, KIND.

Val 2018 – #dinröst

Tre av fyra saknar baskunskaper

Två av tre lärare svarar att deras skola inte har förutsättningar att möta de här elevernas behov. Tre av fyra svarar att de saknar tillräckliga baskunskaper om neuropsykiatrriska funktionsnedsättningar. Lika många svarar att eleverna på deras skola inte har någon möjlighet att dra sig undan och vila vid behov.

Kunskapen är viktig för att kunna ge eleverna rätt stöd och anpassningar. Många av eleverna lider av intrycksallergi och har svårt att filtrera bort ljus, ljud och lukter och har brister i uppmärksamheten.

Det är en funktionsnedsättning som inte alltid är synlig utåt, och många elever blir missförstådda. De får höra att de ska ”skärpa sig”, berättar beteendevetaren Anna Sjölund, som arbetat länge med autismpedagogik.

– Lärare förstår kanske inte att eleven har svårt att höra när det är mycket bakgrundsljud. Då är det lätt att tro att eleven inte lyssnar eller är lat och omotiverad, säger hon.

Inga högskolepoäng i ämnet

Det här skapar också en otrygghet bland lärarna själva, berättar Sven Bölte.

– De berättar att de känner sig otrygga. Vi vet ju att det är noll högskolepoäng i det här ämnet på lärarutbildningen. Sedan ska man från en dag till en annan undervisa de här barnen tillsammans med många andra elever. Det är inte lätt, säger professor Sven Bölte.

Studien kommer att publiceras inom en snar framtid.

Studien

Det är Karolinska institutets kompetenscentrum, KIND, som ligger bakom den nya forskningen. 4 800 pedagoger vid totalt 68 skolor har deltagit.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet