På torsdagsmorgonen presenterade finansminister Mikael Damberg (S) och energiminister Khashayar Farmanbar (S) fler detaljer om det förslag om elprisstöd som regeringen lagt fram.
Stödet ska betalas ut för december, januari och februari och är tänkt att fungera som en trappa, där kompensationen baseras på hushållens elförbrukning. Ett hushåll som förbrukar 700 kilowattimmar i månaden får till exempel 100 kronor i stöd per månad, medan ett hushåll som förbrukar 2 000 kWh eller mer får maxbeloppet som är satt till 2 000 kronor i stöd. De som förbrukar mindre än 700 kilowattimmar får ingen kompensation alls.
Sammanlagt omfattas runt 1,8 miljoner hushåll av stödet, som beräknas kosta runt 7 miljarder kronor, enligt regeringen.
Vissa kan gå med vinst
Att stödet inte baseras på den faktiska kostnaden, utan på hur mycket el ett hushåll konsumerar, gör det samtidigt möjligt för vissa hushåll att gå plus på kompensationen.
Detta kan ske om till exempel ett hushåll har bundit elavtalet på en låg prisnivå och samtidigt förbrukat mycket el.
Utöver räkningen för förbrukningen tillkommer även elnätsavgiften, som inte påverkas av elpriset, men som blir högre om man haft ovanligt hög elförbrukning.
”Valde snabbhet”
Att kompensationen för vintermånaderna kan skilja sig mellan olika hushåll ser inte finansminister Mikael Damberg (S) som ett problem.
– Jag tycker inte att vi ska göra skillnad på de som har bundet eller rörligt elpris. De som har bundet elpris har kanske över längre tid betalt högre elpriser än de som haft rörligt. En hög konsumtion betyder höga elräkningar över tid och då är det rimligt att alla får del av det.
Enligt finansministern har regeringen undersökt om stödet kan utformas på ett annat sätt, till exempel genom att använda hushållens faktiska kostnader som grund för kompensationen. Det visade sig dock inte fungera tidsmässigt, enligt Damberg.
– Det var mycket mer komplicerat och hade tagit mycket längre tid att få ut. Då valde vi enkelhet och snabbhet för att se till att de som drabbats får den här kompensationen så snart som möjligt, säger han.
Riksdagen väntas fatta beslut om förslaget i slutet av februari. Om det går igenom skulle pengarna sedan kunna betalas ut i mars eller april, enligt regeringen.
