Av höstens 5 585 riksdagskandidater är det 54 som bor i eller precis på gränsen till ett särskilt utsatt område, det visar en av SVT:s kartläggningar. 

Patrik Öhberg är forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han forskar om frågor kring representativ demokrati och förvaltningspolitik. Patrik Öhberg menar att den stora problematiken ligger i att få personer stannar kvar i dessa områden.  

– Människor som vill göra en klassresa genom sin karriär stannar inte kvar i dessa områden och därmed fortsätter problemen i en negativ spiral, säger Patrik Öhberg. 

– Många personer i de här områdena är helt enkelt en bit utanför samhället och detta återspeglas även i politiken fortsätter han.

Problemen kvarstår

Patrik Öhberg menar att om man ser till en helhetsbild så är inte medelklassen bosatt i de utsatta områdena. Det kan bero på olika omständigheter till exempel otrygghet i skolor, mindre bra sjukvård, kriminalitet osv., vilket gör att man inte vill vara kvar. Patrik Öhberg menar på att det man måste göra för att förbättra förhållandena i dessa områden är att man behöver kolla närmare på vad människor tycker är problematiskt, vilket är en komplex fråga. Ett annat exempel kan vara att politikerna gör engångssatsningar, när det som behövs är större uthållighet.

– Även om politiker har satsat mycket pengar på dessa områden så kvarstår problemen. Man behöver förstå områdena bättre, man behöver ju lyssna på de människor som bor i dessa områden, säger Patrik Öhberg.

Stort glapp

Problemet med detta menar Patrik Öhberg är att det råder ett stort glapp mellan människorna i dessa områden och politikerna. 

– Det kan bero på att människor som bor i de utsatta områdena tillhör inte en målgrupp som partierna slåss om i och med att de är mindre politiskt engagerade. Det bästa är om man är en väljargrupp som partierna slåss om vilket ofta är medelklassen, dem är fler engagerade som vill vara med och rösta och därmed påverka.