Rinkeby och Tensta i Stockholm, Rosengård i Malmö och Biskopsgården i Göteborg. Alla är de områden som klassificeras som särskilt utsatta av polisen. I Sverige finns det totalt 23 stycken.  

Gemensamt för dem är att de brottas med svåra utmaningar som hög arbetslöshet, mycket kriminalitet och stor segregation.  

Ahmed Abdirahman är Tenstabo och jobbar som näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare och är även grundare för Järvaveckan. Ahmed Abdirahman menar att många människor i dessa områden ofta känner sig utsatta av olika anledningar, bland annat kriminalitet, arbetslöshet och dåliga skolresultat. 

– Många känner sig inte hörda. De skriker men politikerna hör dem inte, säger Ahmed Abdirahman.

Ett återkommande problem

De särskilt utsatta områdena har varit ständigt återkommande i den politiska debatten och förslagen för att få ordning på situationen har duggat tätt i valrörelsen. Så sent som den 17 juni gick statsminister Stefan Löfven (S) ut med vallöftet att inga områden i Sverige ska vara särskilt utsatta.  

Men SVT:s kartläggning visar att få av de politiker som kandiderar till riksdagen lever sin vardag i områdena som deras politik handlar om.  

Av höstens 5 585 riksdagskandidater är det 54 som bor i eller precis på gränsen till ett särskilt utsatt område. 

Och sannolikheten att alla dessa 54 kommer in i riksdagen är liten, eftersom flera av dem står långt ned på partiernas valsedlar.   

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står tillsammans för 35 av kandidaterna i de särskilt utsatta områdena. Alliansen har 17 och Sverigedemokraterna 2. 

– Det är väldigt tråkiga siffror att höra, vi behöver ha politiker som bor eller har bott i de här områdena som ser vardagen och som förstår frustrationen människorna här känner, och som då kan fungera som representanter till medmänniskorna här, säger Ahmed Abdirahman.