Regeringen vill införa en rad skärpningar i straffrätten. Bland annat vill man dubbla straff för gängkriminella, avskaffa mängdrabatten och att den övre delen av straffskalan ska användas mer. Fängelsestraff ska bli vanligare och längre.

Skiftar fokus till brottsoffret

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är målet att skifta fokus från gärningsmannen till brottsoffrets upprättelse och behovet att skydda samhället.

På onsdagen höll han en pressträff tillsammans med riksåklagare Petra Lundh som ska leda en utredning i frågan. Utredningen beräknas ta två år.

– Man kan ibland höra att straff inte funkar och då kan man fråga sig i vilket avseende då? På det individuella planet kanske inte sex månader gör skillnad. Det vi vill åstadkomma är två andra viktiga funktioner. Det ena är straffets betydelse för brottsoffrets upprättelse. Och att kunna låsa in brottslingar som begår allvarliga brott under längre tid är ett sätt att förhindra annan allvarlig brottslighet, säger Gunnar Strömmer.

”Dagens system har inte hängt med”

Omstöpningen görs bland annat för att få stopp på gängbrottsligheten, men dagens straffrättsliga system har till stor del rötterna i 1960- och 1980-talen. Systemet har inte hängt med att för att hantera dagens grova brottslighet, som Strömmer kallar för systemhotande.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi säger att förslagen är ”ännu ett löftesbrott från den här regeringen”.

– Nu fokuserar man på att sätta medborgare som begår mindre allvarliga brott i fängelse, i stället för att fokusera på gängkriminaliteten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi.

Även Vänsterpartiet har uttryckt kritik mot vad de menar är ett kontraproduktivt förslag som brister i fokus på fängelsernas rehabiliteringsförmåga.

– Frågan är om brottsoffer önskar strängare straff. Jag är inte alls övertygad om det, säger partiets rättspolitiska talesperson Gudrun Nordborg.

Se hela SVT:s direktsändning från och med anledning av pressträffen på SVT Play.