En av SVT:s källor i ämnet satt i ledningsgruppen vid tiden för införandet av de nya avgifterna och han säger:

– Ledningen har diskuterat dessa avgiftsfrågor i otaliga möten. De ser dessa intäkter som ett sätt att ”rädda” resultatet, men är samtidigt väldigt rädda för att det blir en mediastorm om dessa avgifter.

Avgifter saknar skälig grund

I våra kontakter med källor inom kabel-tv-leverantörerna har det också framkommit att flera avgifter saknar grund, som exempelvis uppsägningstiden på tre månader. Det finns inget skäl att ha en så lång uppsägningstid utöver att tjäna mer pengar. I andra länder med starkare konsumentorganisationer än i Sverige, som exempelvis i USA, kan man säga upp sitt tv-abonnemang på dagen – och man är mycket tuffare mot dolda avgifter.

En av våra källor på ett amerikanskt kabel-tv-bolag säger att marknaden i Sverige är extrem – eftersom ingen hittills har jagat tv-bolagens dolda avgifter.

– Om media i Sverige tydliggör dessa avgifter och jagar Comhem och andra så kommer marknaden att ändras också i Sverige. Men så länge det bara är ett och annat kundklagomål, lite diskussioner med konsumentverket eller PTS, så kommer inte telebolagen att ändra sin marknadsmodell.

Kabel-tv-bolagen bedömer alltså att kunderna främst jämför abonnemangskostnaden och inte tittar närmare på alla de olika avgifterna.

Ledning och pressteam medietränades

Ett särskilt dokument med rubriken ”Frågor och svar, nya avgifter 12 januari 2009 vid mediafrågor” som operatören Comhem tagit fram för att hantera just frågor från medier framgår hur man vill att de anställda ska formulera sig kring de dolda prishöjningarna.

Genomgående återkommer man i materialet till formuleringar som ”vi anpassar oss till branschen” och ”detta är standard i branschen”. Detta kommunikationsmaterial har tagits fram efter att de olika kabel-tv-leverantörerna utbytt information sinsemellan i sin gemensamma organisation Telekområdgivarna, som de själva säger används för att man ska kunna diskutera hur man ska marknadsföra exempelvis olika avgifter.

I dokumentet finns exempel på frågor som Comhem förutser att journalister kan ställa, som denna:

”Ni har ju länge marknadsfört er som tv-operatören utan dolda avgifter. Varför den här kovändningen?

Det stämmer att vi i ett antal år har pratat om ”Inga dolda avgifter” i vår marknadsföring, dvs utan startavgifter och kortavgift på digital-tv. Syftet har varit att ha en så enkel prissättning som möjligt och inte tagit betalt för en del administrativa tjänster som vi har kostnader för. Vi har dock varit väldigt ensamma om detta på marknaden, samtidigt som vi inte fått gehör för detta bland kunderna, som framför allt verkar värdesätta en låg månadsavgift. Därför börjar vi nu ta betalt för ett antal administrativa tjänster som är kopplade till kundens abonnemang hos Com Hem, precis som övriga företag i branschen.”

Konsultbolag anlitades för ”snabba vinster”

I ett Powerpoint-dokument med titeln ”Quick Wins” (ung. ”snabba vinster”) som det tyska konsultbolaget Solon tagit fram visas hur man ska lägga på och kommunicera en mängd olika nya avgifter. Vissa målgrupper ansågs inte behöva informeras om avgifterna, medan andra kundgrupper av juridiska skäl behövde få information och möjlighet att säga upp abonnemanget i samband med de dolda prishöjningarna.

Det är dock inte alltid självklart att en kund kan säga upp ett abonnemang och ändå ha tillgång till en brett utbud tv-kanaler. Detta ofta på grund av monopolsituationer eftersom många fastighetsägare ingått långa exklusiva avtal med kabel-tv-leverantörerna mot att få utrustningen installerad gratis i huset. Därmed finns inte andra leverantörer av kabel-tv att tillgå i fastigheten. I och med att ip-tv håller på att slå igenom blir det dock enklare för allt fler abonnenter att själva välja leverantör av tv-tjänster.

Avgifter tagna ur luften

I dokumentet ”Quick Wins” ser man också andra nya påhittade avgifter som en avgift för att nedgradera sin bredbandshastighet, en förlängning av uppsägningstiden från en månad till tre månader och nya kostnader för kortavgiften (som numera kallas “krypteringsavgiften”). Här ser man också att bara vissa kundgrupper skulle meddelas om de nya avgifterna.

Av hänsyn till namngivna personer med ansvar för de olika uppgifterna, som exempelvis att segmentera vilka kundgrupper som skulle få ett meddelande, kan vi inte lämna ut fler sidor i just detta dokument. Här framgår dock tydligt att de nya avgifterna inte har någon grund i faktiska kostnader för Comhem. SVT har även tagit del av interna finansiella dokument från Comhem som visade att kostnaderna för kort och kryptering inte överstiger 5,50 kronor per abonnent.

Genom att använda sig av argumentet att ”man anpassar sig till branschen” har också övriga kabel-tv-leverantörer infört ungefär samma avgifter som Comhem, med vissa variationer i pris per avgift.

Misstänkt snarlika formuleringar i tevebranschen

De svenska operatörerna förklarar avgiften med snarlika formuleringar. Tidigare kallade de avgiften för ”kortavgift” och fakturerade den halvårsvis. Under förra året bytte de flesta namn från ”kortavgift” till ”krypteringsavgift”, höjde den rejält och fakturerar den nu i stället månadsvis.

Tele2 skriver att ”Krypteringsavgiften är en administrativ avgift som alla TV-operatörer tar ut för de kostnader som uppstår i samband med avkodning”. På Telias webbsida står: ”Krypteringsavgiften är en administrativ avgift för tv-distributionen av det programinnehåll som du abonnerar på.”.

Comhem uppger att ”Krypteringsavgiften är en del av den totala kostnaden för abonnemanget och innehåller bland annat kostnad för kryptering av kanaler [...] och administrativa kostnader såsom kvalitetssäkring och uppdatering av krypteringen.” Samtidigt säger de också alla i telefonintervjuer att ”det viktiga är att avgiften är en del av den totala kostnaden”.

Det framstår som att man fått juridisk rådgivning som pekar på att det är vanskligt för bolagen att särredovisa avgiften för just kryptering. Teracom-koncernens kommunikationsdirektör Johan Bobert använder samma formulering på telefon till SVT:

– Summan är en bedömning och ska ses som en del av den totala kostnaden. Den inkluderar bland annat administrativa kostnader men också bandbredd i nätet, antipirat-arbete och kostnader för kort och utsändning.

Boxer särredovisar inte ”krypteringsavgiften”

Boxer ingår i Teracom-koncernen som omsätter runt 4 miljarder kronor och som ägs av den svenska staten. Vart de hundratals miljoner som man drar in på avgiften går särredovisas inte i årsredovisningen och Johan Bobert vill inte berätta hur mycket pengar som går till StopNordic, den organisation teveleverantörerna finansierar för att motverka piratkopiering. I praktiken innebär upplägget dock att de som betalar för att ta emot tv i Sverige finansierar StopNordics löner till bland annat före detta poliser, till advokater och tekniker.

– Antipiratarbetet går ut på att spåra de som avkodar våra signaler utan tillstånd och att aktivt leta efter sådana som kopierar kort, men hur mycket det kostar kan vi inte berätta, säger Johan Bobert.

Trots att alla operatörer som SVT talat med använder precis samma formuleringar som bland annat Comhem medietränats med, vill inte Johan Bobert hålla med om att man samrått mellan operatörerna om hur avgiften ska beskrivas.

– Man kan ju bli lite fundersam, säger Staffan Martinsson på Konkurrensverket till SVT om uppgifterna. Man får ju ta ut vilka avgifter man vill, däremot är det ju inte tillåtet att samordna sig kring exempelvis prissättningen.