Justitieminister Gunnar Strömmer och åklagaren Lise Tamm som ska utreda nya åtgärder och lagstiftning mot gängkriminalitet. Foto: Lars Schröder/TT

Gunnar Strömmer (M): Fler som deltar i kriminella nätverk ska dömas

Uppdaterad
Publicerad

Omkring 30 000 personer beräknas ha kopplingar till gängmiljön i Sverige. Regeringen tillsätter nu en utredning med syfte att fler personer som deltar i kriminella nätverk ska dömas.

– Sverige befinner sig i ett utomordentligt allvarligt läge, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Utredningen ska se över de så kallade osjälvständiga brottsformerna kopplat till gängkriminalitet, så som bland annat försök, förberedelse och stämpling till brott.

– På samma sätt som vapenbrott är utomordentligt centralt i just den här typen av kriminalitet är det här brott som handlar om att just delta i den här kriminaliteten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en presskonferens på torsdagen.

Enligt Polismyndigheten beräknas omkring 30 000 personer vara kopplade till gängkriminalitet i Sverige. Av dessa beräknas 9 000 ingå i de kriminella nätverken, och 21 000 beräknas vara medmisstänkta.

”Vi vill göra det modernt”

Enligt Strömmer är den nya lagstiftningen en del av Tidöavtalet och syftet är att kunna döma fler. Utöver utökat straffansvar vill regeringen utreda så kallade otjänliga försök, då det inte förekommer fara trots att personen haft brottsliga uppsåt. Som exempel ges om en person hanterar en krypterad telefon för att förbereda ett brott, då ska den personen i större utsträckning kunna dömas.

– Allt det som är osjälvständigt i förhållande till huvudbrottet, där menar vi att vi måste gå fram för att skapa en mycket modernare reglering som tar sikte på dagens förhållanden. Vi vill göra det modernt, effektivt, användningsbart på den typen av kriminalitet och den typ av kriminella nätverk vi ser i dag. Det är hela syftet, säger han.

Encro-målen

Utredare blir chefsåklagare Lise Tamm som ska redovisa ett förslag senast i 16 september 2024. I arbetet ska en bred grupp av expertis ingå, uppger hon. Enligt Tamm behöver lagstiftningen moderniseras för att ge domstolarna möjlighet att kunna använda bevis som i dag sorteras bort. Som exempel nämner hon Encro-målen.

– Jag delar bilden av den här utbredda gängkriminaliteten och att det är ett av de störta akuta samhällsproblemen vi har. Vi måste, för att kunna bekämpa det, ha en effektiv lagstiftning som är effektiv och ändamålsenligt utformad, säger hon.

Då utredningen tillhör en del av underlaget avseende kriminalisering av deltagande i kriminella gäng behövs en ändring i den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Det kan därför bi aktuellt först efter nästa val.

Texten uppdateras

Fakta: Punkt i Tidöavtalet

Att utreda de osjälvständiga brottsformerna var en av punkterna i regeringsunderlaget Tidöavtalet, tillsammans med kriminaliseringen av deltagande i kriminella gäng.

Men för att göra det sistnämnda behövs ändringar i den grundlagsskyddade föreningsfriheten – och för att ändra i grundlagen måste man vänta till efter nästa val.

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.