När Ekot skickade ut en enkät till landets 290 kommuner fanns det 31 bekräftade fall av bortförda barn under förra året bland de 209 kommunerna som svarade.

Dessutom visade enkäten att endast 13 procent av kommunerna för statistik över bortförda barn – och en tredjedel av dessa saknar en handlingsplan.

– Om man inte har någon systematisk statistik eller uppföljning, vet man inte vad det är som brister inom en kommuns arbete inom till exempel socialtjänsten eller skola, säger Mikael Thörn, utredare på Jämställdhetsmyndigheten till Ekot.

Kännedeom om flera fall

Katarina Idegård jobbar som samordnare mot hedersvåld och förtryck i Göteborgs kommun. I hennes uppdrag ingår att öka kunskapen bland kommunens personal – något som hon berättar för Ekot har gjort att flera fall har kunnat upptäckas.

– När man nu har fått en höjd kompetens så ser man mer och upptäcker mer av det hedersrelaterade våldet, berättar Idegård.

Stort mörkerantal

Samtidigt menar Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Linnamottagningen, som hjälper barn och kvinnor blivit utsatta för hedersvåld, att det kan finnas ett stort mörkertal.  Enligt henne är det i glappet mellan skola och kommun som många barn tappas bort. Om ingen orosanmälan görs från skolan när ett barn saknas kommer barnet inte heller till socialtjänstens kännedom.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas det inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det, säger Qarai till Ekot.