Efter en regeringsuppgörelse där Socialdemokraterna har tvingats till smärtsamma kompromisser var det naturligtvis intressant att höra hur Stefan Löfven skulle anpassa sitt budskap till det nya politiska landskapet.
Den traditionella blockpolitiken är död och nya konstellationer har växt fram efter höstens och vinterns regeringsprocess. Det 73-punktsprogram som har förhandlats fram innebär att Socialdemokraterna har tvingats gå med på en rad politiska förslag som man tidigare varit hårda motståndare till, till exempel slopad värnskatt, ändrad arbetsrätt och mer av marknadshyror.
Inget traditionellt förstamajtal
Det innebar att Stefan Löfven inte kunde hålla ett traditionellt socialdemokratiskt förstamajtal där han ondgjorde sig över de politiska motståndarnas ambition att sänka skatterna eller försvaga anställningstryggheten.
I förra årets förstamajtal målade han till exempel upp en tydlig konflikt mellan det egna partiets vilja att bygga ut välfärden och de borgerliga partiernas förslag att sänka skatterna. Det fungerar så klart inte idag, eftersom just sänkta skatter är en del av den kompromiss som träffats med Centerpartiet och Liberalerna.
Ingången i skattefrågan blev i stället ”de rikas skatteflykt” där statsministern nu efterlyser en hårdare kamp mot dem som försöker smita från skatten. Därmed kunde Löfven lyfta skatternas betydelse för välfärden utan att för den skull behöva gå till storms mot skattesänkningar. Kopplingen till det stundande EU-valet vävdes också in i sammanhanget. Socialdemokraterna kräver, enligt ett förslag som presenterades på onsdagen, ett utbyggt samarbete mellan EU-länderna och hårdare regler mot just skatteflykt.
Kritiserats av fackföreningarna
Andra delar av talet ska tolkas som ett indirekt rättfärdigande av den regeringsuppgörelse som gjorts med Centerpartiet och Liberalerna. Stefan Löfven och partiledningen har ju fått hård kritik från vänster och delar av fackföreningsrörelsen för de kompromisser som gjorts i denna uppgörelse.
Stefan Löfven har tidigare försvarat uppgörelsen med att ett viktigt syfte är att hålla Sverigedemokraterna borta från politiskt inflytande. Ett huvudtema i förstamajtalet var därför hotet mot demokratin från framför allt nazister och nationalistiska rörelser, både i Sverige och övriga EU. Att en avgörande uppgift för socialdemokratin är att utgöra ett bålverk mot dessa rörelser och att de konservativa partierna inte är att lita på i dessa sammanhang.
Men även om denna del av talet mest ska tolkas som ett rättfärdigande av regeringsuppgörelsen inåt den egna rörelsen har den också betydelse för den kommande EU-valrörelsen.
Inget om värnskatt och försämrad arbetsrätt
Genom att utmåla nationalismen i Europa och Sverigedemokraterna här hemma som allvarliga hot mot demokratin är ambitionen att mobilisera de egna väljarna att gå och rösta på valdagen.
Stefan Löfven tog också upp de delar av regeringsuppgörelsen som han anser att han och partiet ska vara nöjda med. Han talade bland annat om höjda pensioner och statliga satsningar för kortare sjukvårdsköer och utbyggd äldreomsorg.
Däremot nämnde han förstås inte ett ord om den slopade värnskatten, utredningen om försämrad arbetsrätt eller kompromissen att öppna upp för mer marknadsinslag i hyressättningen. Men det hade nog ingen väntat sig heller.