En futuristisk flygplansmodell visar en aerodynamisk design med en mjukt formad kropp och breda vingar. I vänstra hörnet finns en nedräkningssekvens från 3 till 1. Bakgrunden är mörk för att framhäva modellens konturer och detaljer.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Svenskt, utländskt eller ett samarbete? Hör SVT:s reporter förklara de olika alternativen för framtidens stridsflyg. Foto: Saab

”Svåraste och dyraste försvarsbeslutet på decennier”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sverige står inför ett av de viktigaste, dyraste och kanske svåraste försvarsbesluten på decennier. Ett nytt stridsflyg, som ska ersätta Gripensystemet, kostar uppemot 150 miljarder kronor, kanske mer. Och det handlar inte bara om försvars- och säkerhetspolitik utan också om industripolitik, spetskompetens och svenska jobb.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Att ta fram ett nytt stridsflyg tar 15-20 år från beslut till färdig produkt. Därför har regeringen redan nu börjat förbereda för en ersättare till JAS Gripen, trots att produktionen av detta plan är i full gång.

Det handlar om ett nytt stridsflygplan som kan klara sina operativa uppgifter från 2050 och framåt.

Prislappen är ännu okänd, men bedöms hamna någonstans mellan 100 och 150 miljarder kronor, kanske ännu mer.

Regeringen pekar ut tre huvudalternativ. Det första är att Sverige på egen hand utvecklar och bygger nästa generation stridsflyg, precis som tidigare. Det andra alternativet är att utveckling och produktion sker i samarbete med ett eller flera andra länder. Det tredje är att man köper färdiga plan från ett annat land, exempelvis USA.

Kraftiga fördyringar

Alla dessa tre alternativ får konsekvenser av olika slag. Flera stridsflygsprojekt i omvärlden har drabbats av kraftiga fördyringar. Det kan vara svårt för ett litet land att ensamt bära de höga kostnaderna.

Flera samarbeten pågår redan i omvärlden för att ta fram nya stridsflygplan. Ett alternativ kan vara att försöka haka på ett av dessa samarbeten, eller att hitta andra partners.

När Sverige efter andra världskriget byggde upp en egen försvarsindustri var alliansfriheten ett viktigt motiv. Sverige skulle inte vara beroende av andra länder. Som Natomedlem är det argumentet knappast giltigt. En del hävdar dock att det inte blir billigare att köpa exempelvis amerikanska plan än att tillverka egna.

Svenska jobb hotas

Men det handlar också om näringspolitik, jobb och forskning. Sverige har under lång tid utvecklat och producerat stridsplan och är ett av få länder i världen med denna kompetens. En spetskompetens som skulle gå i graven om politikerna väljer att köpa in flygplan från utlandet. Svenska jobb skulle också hotas. Den svenska flygindustrin skulle förmodligen tvingas lägga ner, vilket skulle leda till stora uppsägningar på flera orter.

Regering och riksdag har redan skjutit till miljardbelopp för att förbereda det beslut som ska fattas senast 2030. Frågan ska innan dess utredas och analyseras både i en statlig utredning, av Försvarsmakten och inom flygindustrin.

Oavsett beslut kommer det att få stor betydelse för det svenska försvaret under mycket lång tid.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.