Undersökningen, som görs var fjärde år, bygger på mätningar från elever i årskurs fyra och åtta. Sedan 2015 har förändringarna bland svenska elever varit små, men nu syns ett lyft i mattekunskaperna.

Åttondeklassarna har inte haft ett bättre resultat på hela 2000-talet och fjärdeklassarna, som inte varit med lika länge, får sin högsta poäng hittills.

– Det är en dag inte bara för elever som har deltagit utan för matematiklärare att känna en stor stolthet över de kunskapshöjningar som skett inom svensk skola, säger Anna Castberg, chef för Skolverkets analysavdelning, på onsdagens pressträff.

Pojkarna sticker ut

Något som sticker ut är att pojkarnas matematikkunskaper förbättrats markant, framför allt bland fjärdeklassare. Varför de i genomsnitt har presterat bättre än flickor är oklart, enligt Anna Castberg.

– Det är en internationell trend att pojkarnas resultat har varit starkare, säger hon.

I tidigare mätningar har Sverige legat under snittet i EU- och OECD-länderna i mattekunskaper, men så ser det inte ut i dag. När det kommer till fjärdeklassare ligger Sverige på snittet medan elever i årskurs åtta presterar bättre än EU-/OECD-snittet och nu är bland de tio bästa länderna.

Klyftorna ökar

Viss smolk i glädjebägaren är att skillnaderna fortsatt är stora mellan de elever som presterar bäst och sämst. Att kunskapsgapet dessutom ökar är fortsatt oroande, menar Anna Castberg.

– Det är allvarligt att vi har så stora skillnader. Mer behöver göras för att de med lite sämre förutsättningar presterar väl, säger hon.

Liksom tidigare mätningar är återigen Singapore bäst i klassen i såväl matematik som naturkunskap, följt av Taiwan och Sydkorea.

I naturkunskap är resultaten oförändrade för de svenska eleverna jämfört med Timss-undersökningen 2019. Sverige ligger fortsatt ovanför EU-/OECD-snittet.

Se hela sändningen på Svt Play