Kvinnor utgör ungefär 15 procent av de aktiva i vänster-, högerextremist och islamistmiljöer i Sverige, visar kartläggningen. De har en aktiv roll och har en hög delaktighet i brottsligheten. Men kvinnornas position beror på grupperingens syn på könsroller.

– I vänsterextremismen verkar det väldigt jämställt. Inom islamismen finns kvinnorna med också – men de har inte samma centrala roll, säger Amir Rostami, docent i kriminologi och en av rapportförfattarna.

200 kvinnor har studerats

Vänsterextremismen har de mest brottsaktiva kvinnorna enligt kartläggningen. Där kan de även till exempel vara organisatörer bakom brott.

De vanligaste brottsmisstankarna mot kvinnor är våldsrelaterade, oavsett vilket politisk inriktning de har.

Närmare 200 kvinnor som kartlagts som delaktiga i extremistmiljöer av polisen och Säkerhetspolisen, Säpo, i Sverige fram till 2017, har studerats.

Forskarna tycker att analysen är i allra högsta grad relevant i dag:

– Det här ger oss större inblick i vilka typer av individer som ingår. All kunskap gör att vi blir bättre rustade att skräddarsy insatser och lagstiftning för att komma åt det här, säger Amir Rostami.

Hur många extremistkvinnor finns i Sverige i dag?

– Sannolikt betydligt fler än de runt 200 vi kunnat kartlägga. Mörkertalet beror även på de fördomar vi har om kvinnor och den skevhet som blir då när myndigheter och andra söker uppgifter.

Sverige har de senaste åren blivit Nordens ”hot spot” för politisk extremism konstaterar rapportförfattarna – och efterlyser nu mer forskning:

– Sverige har de senaste åren fått mer gemensamt med Holland och Belgien än med de andra nordiska länderna när det gäller dessa miljöer. Den utvecklingen är verkligen intressant att studera vidare. Vad beror det på?

Amir Rostami berättar om vad som kännetecknar svenska extremistkvinnor i klippet ovan.

En längre intervju hittar du på SVT Play: Veckans Brott Redaktionen.