På tisdag börjar rättegången mot den terrormisstänkte Rakhmat Akilov efter attentatet på Drottninggatan i Stockholm i april. Innan dådet har Sverige varit relativt förskonat från allvarliga terrorattentat. Däremot har Sverige sedan flera decennier varit en bas för rekrytering av våldsbejakande extremister som rest och misstänks för eller har deltagit i terrorattentat eller terrorförberedelser utomlands.
Några misstänks för att ha haft centrala roller i de internationella islamistiska terrornätverken. Mohamed Belkaid med svenskt uppehållstillstånd och bosatt i Märsta under några år, samt Osama Krayem från Malmö, som misstänks för medverkan i terrorattentaten i Paris 2015 och Bryssel 2016 är två exempel.
– Sverige har stuckit ut, säger Peder Hyllengren som är forskare på Försvarshögskolan, om det inflytande den svenska våldsbejakande jihadistiska miljön haft i de internationella terrornätverken.
Han syftar främst på antalet svenskar som efter att kriget i Syrien bröt ut 2011 rest dit och till Irak för att ansluta sig till IS och andra terrornätverk.
– Från Sverige beräknas omkring 300 ha rest, och det är näst flest i EU i förhållande till vår folkmängd.
Många terrorresenärer
Enligt Peder Hyllengren innebär det att hundratals svenskar har byggt upp kontakter med våldsbejakande jihadister från andra länder och kommit in i olika terrorceller som utfört attentat runt om i Europa.
– De mest slående exemplen är Mohamed Belkaid (som dödades vid ett polisingripande i Bryssel efter Parisattentatet reds. anm.) och Osama Krayem som misstänks för medverkan i attentaten i Paris och Bryssel, säger han.
De är inte de första svenskar eller personer med starka kopplingar till Sverige som har deltagit eller misstänks för delaktighet i islamistisk terrorverksamhet utomlands. Sverige har sedan åtminstone ett par decennier tillbaka varit ett land varifrån personer rekryterats till träningsläger och för att strida i konfliktzoner runt om i världen.
Flera av dem har också under den senaste tioårsperioden dömts för olika terrorbrott, i Marocko, USA, Danmark, Syrien, Bosnien och Grekland.
Varför har Sverige blivit en så kallad ”hot spot” för jihadister?
– Det har funnits möjligheter att agera från Sverige och så har det funnits nyckelpersoner som har drivit på på ett sätt som man inte riktigt kunnat se i alla europeiska länder.
En ytterligare orsak är att lagstiftningen, enligt Peder Hyllengren, har släpat efter och det har, enligt honom, lett till att de jihadistiska nätverken har kunnat verka relativt ostört i Sverige.
Känslig fråga i Sverige
Säkerhetspolisen har fått ganska mycket kritik och misstro har riktats mot myndigheten efter terroråtalet som väcktes i början av 2000-talet.
Vilken roll kan det ha spelat?
– Jag tror att den aktivism som fanns mot både Säkerhetspolisen och de som försökte lyfta allvaret i de här frågorna. Det gjorde att tröskeln blev högre för både politiker och andra att ge sig in i det här området, säger han.
– Man riskerade att bli utpekad som rasist på ett sätt som man inte såg i andra europeiska länder. Där var den här frågan lika okontroversiell som vikten av att bekämpa nazism och högerextremism. Men i Sverige tog det lång tid innan det gick att diskutera jihadismen på samma sätt som vi under lång tid diskuterat nazism, säger Hyllengren.
Kan man räkna in Rakhmat Akilov bland de svenskar, eller personer med svensk koppling, som en del av den internationella terroristmiljön?
– Han vill ju gärna se sig själv som en IS-krigare och Sverige har varit en bas som han opererat från. Han har ju haft ett omfattande internationellt kontaktnät som han har diskuterat målval och metoder med så han är en del av den här miljön. Och han vill både ha den islamiska statens uppskattning för det han har gjort, säger han.