En kvinna med mörkt, långt hår står utomhus. Hon har på sig en mörk blus och synliga örhängen. I bakgrunden syns en del av en byggnad och en suddig, ljusare yta.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Från Amazonchef till arbetslös och från advokat till taxichaufför – se videon för deras berättelser. Foto: Dalmar Namazi

Sverige bland Europas sämsta att ta tillvara utländsk talang

Uppdaterad
Publicerad

Högskoleutbildade migranter är fyra gånger oftare arbetslösa än svenskfödda, vilket gör Sverige näst sämst i Europa efter Grekland. Många är också överkvalificerade för sina jobb.

– Även invandrare som har pluggat här får inget jobb för att de heter Mohamed eller Abdi, säger Haidar som var advokat i Syrien men i dag är taxichaufför i Göteborg.

Universitets- och Högskolerådet rekommenderar att man får sin utländska utbildning erkänd i Sverige för att öka chansen till arbete, något vissa arbetsgivare kräver.

Men enligt statistik från Lighthouse Report gör det inte någon större skillnad i praktiken när det kommer till överkvalificering.

För migranter som har goda kunskaper i svenska är knappt 36 procent överkvalificerade medan de med sämre språkkunskaper är överkvalificerade för sina jobb i 54 procent av fallen.

Fyra gånger vanligare med arbetslöshet

I Sverige är det fyra gånger vanligare att högskoleutbildade migranter är arbetslösa när man jämför med inrikes födda högskoleutbildade.

– Att ha gått från att vara självständig till att vara beroende av någon är väldigt tufft. Alla mina kunskaper jag har samlat över åren är i en annan valuta och har ingen större betydelse i Sverige, säger Vaidehi Umesh Babu, som var HR-expert på Amazon i Indien men är arbetslös i Sverige.

Det här gapet mellan inrikes födda och utlandsfödda utbildade är näst högst av alla EU länder. Det är bara i Grekland som skillnaden är större.

Regeringens svar på problemet

Språkkunskaper verkar däremot göra att skillnaden minskar, något som arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson bekräftar.

– Det viktigaste vi kan göra är se till att när man kommer till Sverige att man möts av höga förväntningar och man lär sig svenska, säger han.

Det här tankesättet låter likt det vi har haft de senaste decennierna i Sverige, vad är det konkret som kommer vara annorlunda med det du ska göra?

– De senaste åren i Sverige har vi haft en för passiv syn på detta, vi har inte tagit vara på människors kompetenser, och vi har inte haft tillräckligt höga förväntningar på människor, nu bryter vi det, säger Mats Persson.

Kostnad för samhället

Brainwaste innebär att ens färdigheter och kvalifikationer som man fått utomlands inte erkänns eller tas tillvara. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson kan brainwaste kosta det svenska samhället miljonbelopp årligen. Över tid kan notan ligga på flera miljarder.

– Om vi har 1 000 överkvalificerade personer blir samhällsförlusten av att deras kompetens underutnyttjas 400 miljoner per år, och på tio år blir det miljardbelopp, säger han.

En person sitter med en hjärna i handen framför en graf som visar skillnader mellan tio EU-länder, med fokus på procentandelar för skillnader. Länderna som nämns är Grekland, Sverige, Spanien, Finland, Belgien, Italien, Frankrike, Norge, Danmark och Österrike. Grafen visar specifika värden, där Sverige har en skillnad på 6,06%.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad är ”Brainwaste” och hur mycket utländska resurser slösas i Sverige jämfört med andra europeiska länder? Starta videon för att höra svaret. Foto: Antonia Sehlstedt

Statistik om brainwaste

Sverige har den näst största skillnaden av alla EU länder när det gäller arbetslöshet bland akademiker. Här skiljer det sig med över 6 procentenheter.

Sverigefödda: 2, 08 procent.

Migranter: 8, 14 procent.

Skillnad: 6, 06 procentenheter.

Skillnaden är ännu större mellan migranter från sydligare delar av världen (11, 86 procent) jämfört med nordliga (4, 04 procent). Just skillnaden i arbetslöshet mellan utbildade migranter från globala syd och globala nord är den största bland alla EU länder.

För mer information om hur granskningen gjorts och mer statistik över EU kan man läsa Lighthouse Reports metodbeskrivningen (på engelska).

Källor: Lighthouse report, Financial times, El Pais och Unbias the news.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.