Vid ett medlemskap i Nato blir Sverige en del av försvarsalliansens kärnvapendoktrin och förväntas delta i planeringen när det gäller om, och hur, massförstörelsevapen ska användas vid en konflikt. Huruvida Sverige kan komma att ingå i gruppen NPG (Nuclear Planning Group) är ännu inte känt.
Medansvaret, som i praktiken innebär att alla medlemsländer ska vara med och bestämma vad som ska angripas, skulle utgöra en risk för Sverige, enligt Rolf Ekéus.
Då ett nedrustningsavtal skrotades av USA:s president Donald Trump, placerade ryssarna kärnvapen i Kaliningrad. Från Kaliningrad kan ryska (kärnvapenbärande) medeldistansrobotar av exempelvis typen Iskander nå Sverige. Blir Sverige Natomedlemmar, utgör vi ett hot mot Ryssland, menar Ekéus.
– Om Sverige sitter med som planerare i angreppen är det nog rätt svårt att förmå Ryssland att avstå att använda kärnvapen om det blir en konflikt, säger Rolf Ekéus.
Beslut tas i konsensus
NPG ansvarar för Natos kärnvapenstrategi och beredskap, kommittén avgör till exempel i vilket land som kärnvapen ska placeras och vilka åtgärder som ska vidtas beroende på hur andra kärnvapenmakter agerar. 29 av Natos 30 medlemsländer deltar i planeringen trots att några har förbud mot kärnvapen på sina territorier.
Tidigare var det i praktiken USA som enväldigt bestämde över försvarsalliansens kärnvapenstrategi, men 1966 bildades NPG för att ge de andra medlemsstaterna insyn och inflytande. Beslut tas i konsensus, men fortfarande väger Washingtons röst tyngst och för att kärnvapen ska sättas in krävs sannolikt godkännande av USA:s president som i sin tur måste samråda med den amerikanska senatens ledning.
Sverige kan begära undantag
En tjänsteman vid Nato säger till SVT Nyheter att ett medlemsland inte behöver delta fullt ut i försvarsalliansens samtliga verksamhetsområden. Kärnvapenlandet Frankrike ingår inte i NPG och Sverige skulle kunna få ett liknande undantag om man så önskar, men blir i så fall det första medlemslandet som väljer att inte ingå i NPG sedan 1960-talet.