Bild på reporter Johan Zachrisson Winberg och bild på tända lampor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet förklarar SVT:s reporter Johan Zachrisson Winberg hur priserna i Sverige kunde vara lägst i EU förra året. Foto: SVT

Sverige hade EU:s lägsta spotpriser på el förra året

Uppdaterad
Publicerad

Hela Europa har haft extrema elpriser under 2022. Men spotpriserna i Sverige – som elbolagen köper elen för – var lägst i EU förra året.

– Det visar att Sverige har det bäst fungerande elsystemet i EU, säger docent Pär Holmberg på Institutet för näringslivsforskning.

Det kan vara en klen tröst för de som sliter med elräkningen – men Sverige hade lägst elpriser i EU förra året.

SVT har jämfört spotpriser, alltså de priser som elbolagen köper elen för. De priserna säger mest om själva elsystemet, enligt energiexperten Pär Holmberg. 

I Sverige var priset i genomsnitt 1,19 kronor/kWh under 2022. Norge och Finland ligger tvåa och trea på listan. Sverige och Norge har olika elprisområden och stora skillnader mellan norr och söder, i det här exemplet har vi använt ett snittpris.

Högst var priset i Italien: 3 kr/kWh. Allra lägst har priserna varit i norra Norge, som inte är med i EU.

Dyrast i Skåne

Skåne har haft Sveriges högsta priser, i snitt 1,52 kr/kWh, men även detta är lägre än alla andra EU-länder.

Vad hushåll i slutändan betalar för elen kan kan variera kraftigt beroende på vilka elleverantörer och avtal varje kund har. En del länder i EU har också subventionerat elpriserna eller gått in med ett elstöd till hushållen.

Tre huvudförklaringar

Enligt Energimyndigheten ligger Sveriges spotpriser lågt främst tack vare vårt stora överskott av el. Vi har också fossilfri el och låga driftkostnader för att producera el både från vatten, vind och kärnkraft. 

Enligt energiexperten Pär Holmberg finns tre huvudförklaringar till att elen blivit dyrare i Europa:

  • Kriget. Stoppade gasleveranser från Ryssland har drivit upp priset på gas och gett kraftigt ökade priser på all energi i Europa – inte minst el. 
  • Ett torrt 2022. Alperna och Norge har haft ovanligt lite vatten till vattenkraft och lägre elproduktion än normalt.
  • Kärnkraften har haft problem, främst i Frankrike. Över hälften av landets 56 reaktorer hade problem samtidigt.

Kärnkraft påverkar priserna

Att Sverige har stängt flera kärnreaktorer är enligt Pär Holmberg inte någon huvudanledning till höga elpriser, även om vi sannolikt skulle haft lite lägre priser om vi haft mer kärnkraft i drift.

– Talet om nedmonterat elsystem är ganska överdrivet. Vi har vissa obalanser mellan norr och söder, men trots det har även södra Sverige haft lägre elpriser än alla andra EU-länder. Det visar att Sveriges elsystem klarat sig bättre än alla andra EU-länders elsystem, säger Pär Holmberg.

Elpriser i Europa

Spotpriser på el i svenska kronor, genomsnitt helår 2022*.

Sverige: 1,19 kr/kWh

SE1: 0,59

SE2 0,62

SE 3 1,29

SE 4 1,52

Norge: 1,39

Norr 0,24–0,52 öre

Syd 1,92–2,11

Finland 1,54

Polen 1,67

Estland 1,92

Danmark 2,10

Litauen 2,30

Tyskland 2,35

Belgien 2,44

Nederländerna 2,42

Frankrike 2,75

Italien 3,00

*Siffrorna för varje land är sammanställt av IFN, Institutet för näringslivsforskning, och bygger på spotpriser i de länder som är anslutna till den europeiska elmarknaden. Det är alltså priserna före skatter och moms, och elbolagens påslag och före elnätsavgifter.

De kostnader som företag och hushåll totalt har för elen kan variera kraftigt beroende på vilka elleverantörer och avtal varje kund har. Nätavgifter skiljer sig mycket och länder har också olika skatter och moms på energi. I Sverige betalar hushållen 49 öre inklusive moms i energiskatt på varje Kilowattimme, men storföretagen betalar bara 0,5 öre.  I Frankrike har regeringen gått in och subventionerat elpriserna. Och i många länder, däribland Sverige, har hushåll och eller företag i efterhand kunnat få stöd för höga elräkningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.