Michael Sahlin pekar på att Turkiets grundkrav är att Sverige utvisar en rad ”terrorister”.
– Jag noterar vad som har sagts från Turkiets sida tidigare, vilket tenderar att innebära att de hela tiden säger ”det är bra det som har gjorts, men det räcker inte” och sedan så brukar de antyda att det framför allt handlar om att utvisa folk i Sverige som Turkiet anser är verksamma terrorister, säger han och fortsätter:
– Jag tror att det här noteras som ett viktig steg, men att det inte är tillräckligt många steg.
Understryker villkor i avtal
Han säger att avståndstagandet från den kurdiska milisen YPG, och deras politiska gren, partiet YPD, inte innebär att Sverige ytterligare ger efter för Turkiet.
Enligt honom understryker snarare regeringen ett av villkoren i det avtal som Sverige och Finland slutit med Turkiet, och som de nordiska länderna måste leva upp till för att den turkiska regimen ska ratificera ländernas anslutningsprotokoll till Nato.
– Det är ingen förändring i jämförelse med vad som redan står i det avtalet som man undertecknade med Turkiet under Natos överinseende, där det står ”vi samarbetar inte med dessa organisationer”. Det handlar alltså om att Sverige nu inför Ulf Kristerssons besök i Turkiet understryker någonting som redan har sagts allmänpolitiskt.
”Känslig fråga”
Sverige är, tillsammans med USA och flera andra Nato-länder, sedan tidigare allierad med YPG i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.
– Inom den ramen har ett antal länder haft olika typer av stödinsatser. Även Sverige har haft olika typer av humanitära program, säger Michael Sahlin.
Att Sverige nu distanserar sig från den kurdiska milisen är en ”känslig fråga”, menar han.
– Det är en känslig fråga i förhållande till synen på IS relativt YPG i den oavgjorda maktkampen i norra Syrien.
