Tisdagen blev ännu en turbulent dag i den svenska Nato-processen efter ett uttalande av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Haavisto uppgav för Yle att det kan bli aktuellt för Finland att gå före in i Nato med tanke på det turkiska motståndet mot ett svenskt medlemskap.

Vid en presskonferens på förmiddagen framhöll dock Haavisto att det fortfarande är hans ambition att Sverige och Finland blir medlemmar samtidigt, men att Finland vill att medlemskapet ska vara klart till Nato-toppmötet i Vilnius i början av juni. Det kan tolkas som att Finland är berett att gå med samtidigt som Sverige om medlemskapsfrågan för bägge länderna kan lösas till toppmötet i Vilnius.

Presidentval 14 maj

Ingen förväntar sig något besked från Turkiet före den 14 maj då det turkiska presidentvalet ska genomföras. Direkt efter valet finns dock ett ”fönster” då det turkiska parlamentet formellt skulle kunna godkänna Sverige och Finlands medlemsansökningar.

Skulle det i detta läge inte finnas turkiskt stöd för ett svenskt Nato-medlemskap kan Pekka Haavistos uttalanden tolkas som att Finland överväger att gå före.

I så fall blir Sveriges skräckscenario verklighet: Ett limboläge där Sverige har avsagt sig alliansfriheten, men formellt inte omfattas av Natos säkerhetsgarantier. Samtidigt ett läge där samtliga länder i norra Europa utom Sverige är medlemmar av försvarsalliansen Nato, något som kan göra Sverige och framför allt Gotland mera utsatt i händelse av en krigssituation i östersjöområdet.

Det var också av central betydelse för Socialdemokraternas omsvängning att Sverige och Finland gemensamt sökte medlemskap i Nato.

Också för Nato är det en viktig poäng. Sveriges geografiska läge gör landet till en viktig Nato-medlem. Via Sverige och Gotland kan trupp, materiel och förnödenheter föras fram för att skydda exempelvis de baltiska länderna mot rysk aggression. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lär därför inte ha varit särskilt nöjd med Pekka Haavistos uttalanden om att Finland kan tänka sig att gå före Sverige in i Nato.

Protester har utlöst turkisk vrede

Pekka Haavistos uttalanden ska dock tolkas som att det i Finland finns en frustration och en växande oro över det som skett i Sverige den senaste tiden och hur det har påverkat Turkiet och den fortsatta Nato-processen. Det handlar inte minst om Rojavakommittéernas aktion där en docka föreställande president Erdogan hängdes upp och ner utanför stadshuset i Stockholm, men framför allt Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden. Särskilt det senare har utlöst stor turkisk vrede och allvarligt skadat relationen mellan Sverige och Turkiet. Sverige kan inte räkna med turkiskt stöd för ett Nato-medlemskap, meddelade president Erdogan igår.

Och även om det finns en hel del valrörelsedynamik bakom Erdogans uttalande är det uppenbart att just koranbränningen väckt starka reaktioner inte bara i Turkiet utan också i flera andra muslimska länder.

Från svensk sida uppfattas läget i Nato-processen som allvarligt. Flera viktiga möten har skjutits upp efter aktionerna i Stockholm. När det turkiska valet är genomfört finns dock en förhoppning om att processen kan ta fart igen, inte minst genom påtryckningar mot Turkiet från andra Nato-länder som vill att Sverige och Finland blir medlemmar.