Utsläppen 2023 var 44,2 miljoner ton. Minskningen på 2,2 procent var långt mindre än året innan – 5, 2 procent, och ännu mycket mindre än de 6-7 procent per år som krävs om Sverige skall klara sina klimatmål.
– Det minskar, men man hade kunnat önska sig mer, säger Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, till SVT.
Störst minskning inom industrin
Utsläppen har minskat mest inom industrin, men där är det lågkonjunktur och minskad efterfrågan på stål och cement som är främsta förklaringen.
Trafikens utsläpp minskade bara med en procent. Det beror bland annat på att elektrifieringen går långsammare än man tidigare trott. Och att man pausade upptrappningen av reduktionsplikten. För lastbilar ökar utsläppen, trots mindre trafikarbete. Vilket kan peka på att drivmedelsföretag inte uppfyllt reduktionsplikten för diesel för 2023, utan kan riskera böter.
Även bussar och arbetsmaskiner har ökat utsläppen senaste året, men inom el- och fjärrvärme minskar de något.
Mest oroande, enligt Naturvårdsverket, är att nästa år ser utsläppen ut att öka rejält.
– Tyvärr kommer det se mycket sämre ut, vi räknar med minst 3-4 miljoner tons ökning i trafiken när reduktionsplikten sänkts, säger Anna-Karin Nyström.
Ser inte ut att klara klimatmålen
Dagens siffror understryker det Naturvårdsverket och andra upprepat flera gånger senaste året: Sverige ser inte ut att klara de klimatmål som riksdagen beslutat om.
– Det behövs mer åtgärder inom alla sektorer. Våra scenarier visar att samtliga mål både de svenska och EU:s mål, får vi svårt att nå, enligt vad som är planerat och beslutat så här långt. säger Anna Karin Nyström.
