Sveriges väg mot grönare flyg ifrågasätts: ”Helt galet”

Publicerad

För att bromsa den globala uppvärmningen vill EU storsatsa på förnybar vätgas till flyg och andra tunga transporter. I flera nordiska länder pågår redan ett stort arbete kring detta – men Sverige har halkat efter.

– Svenska politiker har istället satsat mycket på biobränslen från skogen vilket är helt galet, säger fysikprofessorn Dinko Chakarov.

EU-kommissionen ambition är att inom fyra år nå en vätgasproduktion på en miljon ton. År 2030 ska produktionen uppgå i tio miljoner ton.

Vätgas är en avgörande byggsten i produktionen av så kallade elektrobränslen så som metanol och metan, som kan användas för att driva tunga transporter.

– Jag är övertygad om att elektrobränslen kommer att ersätta en stor del av de fossila bränslena framöver. Det handlar om max tio år, säger Dinko Chakarov som är professor i fysik vid Chalmers och har lett ett fyraårigt nordiskt projekt om elektrobränslet metanol.

Återanvänder koldioxid

Fördelarna med metanol är många, enligt Chakarov. I motsats till el är den lätt att lagra, och det går att framställa och distribuera med hjälp av nuvarande infrastruktur för bensin och diesel. 

– I metanolproduktionen blir koldioxid en resurs istället för en avfallsprodukt. I den processen återanvänder du redan befintlig koldioxid i luften istället för att släppa ut ny.

För att komma upp i rätt volym krävs dock större anläggningar. I dagsläget har Island den enda kommersiella produktionen av elektrobränslen. Där används el från isländska staten för att omvandla vatten till vätgas som man sedan kombinerar med koldioxid från varma källor för att producera metanol.

Danmark ligger ett steg före

Men det rör på sig även i Danmark. Där har man påbörjat arbetet med en större anläggning för produktion av elektrobränslen med målet att redan om tio år producera 30 procent av Danmarks behov av flygbränsle, rapporterar Sveriges Radio.

I Sverige har satsningarna istället till stor del handlat om biodrivmedel.

– Svenska politiker satsar på biobränslen från skogen vilket är helt galet. De generar mycket koldioxid och dessutom kommer efterfrågan på biobränsle minska i takt med att utvecklingen av vätemotorer går framåt, säger Chakarov.

”Det behövs både och”

Anna-Karin Jannasch, senior forskare på det statliga forskningsinstitutet RISE, spår också en ljus framtid för elektrobränslen men håller inte med om att biobränslet är oviktigt.

– Det behövs både och. Vi kan inte ersätta allt fossilt med samma teknik. För att maximera nyttan med den gröna koldioxiden från biobränslen är ett alternativ att använda den för att framställa elektrobränslen, säger hon.

Elektrobränslen

Produktionen av elektrobränslen sker i två steg.

I en elektrolysör produceras först vätgas med hjälp av vatten och el. Vätgasen blandas sedan med koldioxid i en reaktor där resultatet blir bränslen i olika former, som exempelvis metan, metanol eller syntetisk bensin.

Tekniken för att producera elektrobränslen finns redan, och har blivit allt mer intressant de senaste åren när kapaciteten för förnybar el byggts ut så pass mycket att det i perioder finns en överkapacitet. Dessutom har tekniker för att fånga in koldioxid också utvecklats snabbt senaste åren.

Med infångad fossilfri koldioxid och förnybar el blir bränslet inte bara fossilfritt utan också användbart i existerande diesel och bensinfordon.

Källa: Chalmers

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.