Sveriges 28 övervakningsnämnder avgör vad som händer om en person som dömts till frivård eller villkorlig frigivning missköter sig. Varje nämnd leds av en domare som också har en ersättare, och som arvoderas kvartalsvis enligt ett särskilt regelverk.
Nämnderna är egna myndigheter, men Kriminalvården administrerar utbetalningarna. Där har man upptäckt att arvodesnivåerna skiljer sig stort mellan de olika övervakningsnämnderna. Enligt en intern utredning har ungefär en tredjedel av frivårdsnämnderna tillämpat en praxis som inte har stöd i regelverket – och enligt Kriminalvårdens bedömning beräknat arvodena för högt.
Det kan handla om en skillnad på 10 000 kronor för ett kvartal eller 40 000 på ett år – totalt miljontals kronor över tid för de aktuella domarna.
Missnöje bland domarna
Nyligen stoppade Kriminalvården utbetalningarna i väntan på sin egen utredning, och när man nu åter börjat släppa igenom domarnas fakturor så tillämpar man den striktare tolkningen över hela landet.
Agerandet har väckt stort missnöje hos domare som fått sina ersättningar ifrågasatta. Kriminalvården har därför vänt sig till regeringen och i dag tisdag hålls ett möte på justitiedepartementet om frågan.
Fortfarande utreder Kriminalvården om den striktare tolkningen ska tillämpas retroaktivt, det vill säga om domarna ska behöva betala tillbaks de felaktiga arvodena från de gångna årens arbete.