Priset tilldelas med motiveringen ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.

Från början handlade de tre Nobelpristagarnas arbete mest om att förstå hur elektroner rör sig. Tack vare framtagandet av supersnabba ljusblixtar som bara varar i någon attodelssekund blev det möjligt att se vad som händer i dem. En attodelssekund motsvarar en miljarddels miljarddels sekund.

Den femte kvinnan

Svensk-franska Anne L'Huillier la grunden för attosekundfysiken under 1980-talet. Hon är den femte kvinnan som får Nobelpriset i fysik.

Pierre Agostini har framställt och undersökt en serie ljuspulser, där varje puls bara var 250 attosekunder lång. Ferenc Krausz har arbetat med en annan sorts experiment, där han lyckats isolera en enskild ljuspuls som varade i 650 attosekunder.

Medicinsk diagnostik

De tre pristagarnas arbete kan bland annat användas i mätinstrument inom kemi, industri och rymdforskning. Attosekundpulser kan också användas för att identifiera olika molekyler, vilket kan komma till nytta inom medicinsk diagnostik av exempelvis cancer.

I klippet berättar Victoria Dyring mer om de extremt snabba attosekundspulserna.