Trycket på regeringen att agera i frågan om Estonias förlisning 1994 fortsätter att öka.

Efter en dokumentär på Dplay uppdagades att det finns två hål i Estonias skrov, uppgifter som inte finns med i den officiella myndighetsrapporten kring olyckan som blev klar 1997.

Avslöjandet har aktualiserat frågan om en fortsatt utredning av förlisningsorsaken genom nya dykningar, ett krav som en del anhöriga och överlevande drivit i över 20 år.

– Händelseförloppet i utredningen från 97 stämmer inte överens med vad vi överlevande upplevde den där natten, säger Anders Eriksson.

Stark vilja även i Estland

Genom ett samarbete med det estniska mediebolaget Ekspress Meedia kan SVT i dag berätta att det även i Estland finns en stark vilja om fortsatta dykningar. Också där vill fler än sex av tio medborgare se nya dykningar vid vraket.

– Det här visar hur viktig den här frågan är för medborgarna i både Estland och Sverige, säger Estlands statssekreterare Taimar Peterkop till SVT Nyheter.

– Estlands regering vill att den fortsatta processen i frågan ska vara så transparent som möjligt, säger han.

Regeringen vill inte agera

Svenska regeringen vill inte självständigt agera i frågan om nya dykningar och hänvisar istället till Haverikommissionen.

Inrikesministern meddelar däremot att regeringen har börjat se över lagen om gravfrid som i dag förbjuder både myndigheter och medborgare från att dyka vid vraket.

– Vi har påbörjat ett arbete med att se över lagstiftningen och hur den kan komma att behöva ändras om haverikommissionerna vill utföra nya dykningar, säger Mikael Damberg (S), inrikesminster.

För tidigt för dykningar

Den svenska Haverikommissionen samarbetar med motsvarande myndigheter i både Estland och Finland.

De meddelar att nya dykningar inte är uteslutna, men att det är för tidigt att säga om det kommer finnas ett sådant behov för att utreda frågan vidare.