– Jag är förvånad. Här ser vi att vi har en verksamhets om ger stöd till anhöriga, den grupp som kanske har mest möjlighet att göra skillnad i de svåraste situationerna i arbetet att motverka radikalisering, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och som också har varit med och skrivit en rapport om orostelefonen.

Kritiserad stödlinje

Den tidigare kritiserade telefonlinjen sköttes till en början av Röda korset, men fick senare tas över av Rädda barnen. Många ansåg bland annat att telefonlinjen fick in för lite samtal. Under ett års tid har orostelefonen fått in 154 fall, något som Mattsson tycker är rimligt.

– 154 fall kanske låter lite men det är ett långsiktigt arbete. Jag skulle säga att det är uppmuntrande att se att det är en ökning av antalet ärenden. Men det är så, man startar sådana här projekt och sedan lägger man av innan det hinner bli något. Man avbryter projekt alldeles för ofta i den här branschen, säger han.

Anhöriga har fördubblats

De flesta som ringer är bland annat socialsekreterare och lärare, men även oroliga anhöriga som utgjort 30 procent av alla ärenden. Majoriteten av samtalen rör religiöst våldsbejakande extremism, följt av högerextremism och ett fåtal vänsterextremister.

– Om vi tittar på högerextremismen och vit makt-rörelserna under det här året har vi sett en fördubbling av antalet anhöriga som ringer och vill ha stöd, säger Christer Mattsson.

Drar in ekonomiskt stöd

Regeringen har nu bestämt att det ekonomiska stödet för telefonlinjen ska dras in och att ansvaret helt ska tas över av Centrum mot våldsbejakande extremism. Dit kan yrkesverksamma vända sig för råd och stöd, men linjen kommer inte att vara öppen för anhöriga.

Rädda barnen säger att de trots detta kommer fortsätta att driva telefonen med egna medel samtidigt som man söker ny varaktig finansiering.

– Vi kommer att försöka söka projektmedel då vi upplever att behovet av verksamheten finns. Det vore dumt att inte lära sig så mycket som möjligt när staten ändå investerat en del medel de senaste åren, säger Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda barnen.

I en tidigare version av texten stod det att orostelefonen läggs ned. Texten är nu uppdaterad med informationen att Rädda barnen fortsätter driva verksamheten med egna medel.