I många kommuner erbjuds de nyanlända tillfälliga lösningar, som kan upphöra när de två åren efter anvisningen gått. Det har också blivit vanligare att nyanlända inte erbjuds permanenta bostäder.

Det framgår av den lägesbild som länsstyrelserna samlar in från landets kommuner och landsting för att kartlägga hur de nyanlända påverkar verksamheterna. I en rapport som nu lämnats till regeringen konstateras att intentionen med bosättningslagen, som innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända, ofta motverkas idag.

– Har man ingen hållbar bostadssituation blir allt mycket svårare. Då går ju mycket av tiden åt att leta efter en bostad istället för att koncentrera sig på studier, lära sig svenska eller hitta ett arbete, säger Ciya Karim, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Bostadsbrist och trångboddhet

Ett aktuellt exempel på problem kring de tillfälliga kontrakten finns i Solna där nyanlända slagit upp ett tältläger framför de modulhus som de bott i under två år och nu blivit vräkta ifrån. Flera av dem övernattar än så länge hos sina gamla grannar i modulhusen – som också kommer vräkas framöver.

Av rapporten framgår att många kommuner anser att bostadsbristen försvårar möjligheten att arbeta långsiktigt med permanenta bostadslösningar, framför allt i kommuner som saknar ett kommunalt bostadsbolag.

Rapporten visar också att det på många håll blir stora problem för de så kallade självbosatta, de nyanlända som på egen hand ordnar fram bostad hos till exempel släkt eller vänner. Trångboddhet och höga andrahandshyror är vanligt liksom en ökad segregation eftersom många bosätter sig i redan utsatta områden och i osäkra boendelösningar.

Mindre påverkan på kommuner och landsting

När det gäller situationen på andra områden än just bostadsfrågan minskar de nyanländas påverkan på kommunerna och landstingen. Jämfört med för ett år sedan så har den upplevda nivån av påverkan inom socialtjänst, skola och vård minskat för flertalet av de verksamheter som omfattas av undersökningen. En viss ökning kan ses när det gäller påverkan på primärvården och en del av socialtjänsten.

– Den belastning som syns på socialtjänsten förklaras delvis också utifrån bostadsbristen. Finns det inga bostäder är det fler nyanlända som söker hjälp helt enkelt, säger Ciya Karim, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.