Skolverket har i många år tillhandahållit statistik om skolväsendet på riks-, kommun och skolnivå. Men strax efter skolstart blir endast uppgifter på riksnivå tillgängliga.
– Vi kommer att stänga ned våra databaser som Siris och Salsa, säger Eva Durhan.
Bakgrunden till Skolverkets åtstramning är en dom som säger att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut. Kammarrättens dom överklagades men Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Därför har domen vunnit laga kraft.
Lika villkor
Trots att domen handlade om fristående skolor kommer även tillgången till uppgifter om kommunala skolor att strypas.
– Det finns ett starkt skäl till detta, nämligen att det ska vara lika villkor för kommunala och fristående huvudmän. Om vi skulle redovisa kommunala skolor skulle det inte vara rättvist, säger Eva Durhan.
Konsekvenserna blir omfattande:
– För allmänheten innebär detta att man inte längre kan jämföra skolor i vår utbildningsguide. Så för skolvalet spelar det stor roll. Det innebär också att man inte får den insyn i skolväsendet som skollagen kräver. Och det får betydelse för Skolinspektionen som inte kommer att kunna hämta data från oss för att göra sina analyser, exemplifierar Eva Durhan.
Är det en hållbar situation?
– Det är här vi befinner oss och det utifrån detta läge vi måste agera, säger Eva Durhan.
Konkurrens
Frågan om vad som är sekretessbelagt blev rättssak sedan SCB ändrat sin policy. När Sveriges Kommuner och Regioner som brukligt begärde ut statistik från SCB sade statistikmyndigheten nej till att lämna ut vissa uppgifter om fristående skolor. Motiveringen var att en friskolas elevsammansättning, genomströmning och betygsresultat kan påverka eller avslöja skolans ekonomiska förhållanden. Uppgifterna är med andra ord något friskolorna konkurrerar med.
Frågan har fått stor uppmärksamhet i hela skolsektorn.
– Jag tror att detta väckt väldigt stor förvåning hos alla aktörer, kommunala och fristående, säger Eva Durhan som inte noterat någon som tycker att policyförändringen är bra.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ge förslag på författningsändringar för att lösa situationen.
– Det som krävs är att man kan göra en insamling på ett annat sätt, utanför den officiella statistiken, säger Eva Durhan.
Fakta: Domen och överklagandet
- SCB:s nya policy gäller i de fall en kommun endast har en friskola. SCB har sagt nej till SKR:s begäran att få ut statistik om fristående gymnasieskolor sammansättning av elever, genomströmning (hur stor andel som slutför studierna inom tre eller fyra år) och betyg. Enligt SCB får ”dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”.
- Kammarrätten i Göteborg skrev i sin dom den 16 december 2019: ”Kammarrätten instämmer i SCB:s bedömning att uppgifterna får anses avse ekonomiska förhållanden”, och vidare att handlingar endast kan lämnas ut om det står klart att någon enskild friskola inte lider ekonomisk skada. ”I det avseendet anser kammarrätten att man inte kan bortse från de risker som SCB pekat på”.
- Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. SKR hänvisade till att offentlighets- och sekretesslagen säger att huvudregeln är att offentlighet ska råda, att de uppgifter SKR vill inhämta inte avser ”den enskilde huvudmannen” samt att SCB och kammarrätten ”har gjort en alltför extensiv tolkning” av lagen.
- Dessutom, skrev SKR, är kammarrättens dom ”knapphändigt formulerad och ger inte tillräcklig vägledning i frågan”.
- Vidare påpekade SKR att det fria skolvalet bygger på ”att det finns tillförlitlig och tillgänglig information om alla skolor, såväl kommunala som fristående, så att eleven kan göra ett aktivt och väl underbyggt val”.
Källa: SKR och kammarrätten i Göteborg, mål nr 6267-19