Maten till sjuka, barn och äldre är en stor marknad med kontrakt värda mångmiljonbelopp över flera års tid. Och det är här som kommuner och landsting har möjlighet att ställa krav på till exempel hur länge grisarna får transporteras innan de blir till korv eller om paprikan ska vara odlad utan kemiska bekämpningsmedel.

Men här utspelas också en kamp med stora grossister som slåss om kontrakten. Och som inte sällan drar kommuner inför domstol när de förlorat.

Vår granskning visar att mer än en fjärdedel av landets kommuner tvingats försvara sina upphandlingar inför domstol de senaste tre åren.

Söker formfel

Enligt grossisterna är kommunerna dåliga på att göra korrekta upphandlingar. Enligt många kommuner är grossisterna nitiska i att hitta formfel för att få till en juridisk process.

De två största matgrossisterna Martin & Servera och Menigo menar båda att syftet med överprövningarna är att förbättra marknaden – för att skapa bättre upphandlingar och i slutänden bättre offentlig mat.

Vi frågar grossisterna om de vinner något mer på själva processen. Båda svarar nej.

Drar ut på tiden

Men vår granskning visar att de ofta tjänar stora pengar också just på själva processen – och i synnerhet om den drar ut på tiden. Detta genom att kommunen eller landstinget väljer att fortsätta handla av dem under processtiden. Så var det till exempel när landstinget Västernorrland under uppemot ett års process fick försvara sin nya upphandling – en process man till slut vann men där det extra året gav merkostnader på flera miljoner.

De kommuner som väljer att byta till den nya leverantören riskerar att bryta mot lagen genom att det blir en olaglig så kallad direktupphandling.

Grossisterna tillbakavisar att de skulle ha som strategi att starta processer för att hålla kvar kommuner som kunder, men medger att försäljningen under processerna kan ge intäkter.