“Simon” menar att han tvingades agera målvakt och plocka ut pengar ur en bankomat. Efteråt valde han att inte berätta om vad som hänt för varken polisen eller sina föräldrar.
– En rädsla började byggas upp inom mig. Kanske skulle han misshandla mig eller ännu värre.
Kallades in på förhör
Ett halvår efter händelsen kallades “Simon” in på förhör. Han dömdes senare för penningtvättsbrott i två instanser. Domstolarna trodde inte på hans berättelse.
– På grund av att jag inte kontaktat polisen eller berättat om händelsen tidigare, verkade min historia icke-trovärdig. Det stora straffet är att jag kommer ha det här med mig för resten av mitt liv.
Vågar inte anmäla till polis
”Simon” vågade inte berätta för sina föräldrar eller anmäla till polis och det här är något som polisen ofta ser.
– Om man blivit hotad så kanske man inte vågar polisanmäla och sen kanske man inte har tilltro till polisen. Men det kan också vara så att man inte förstår att man har begått ett brott, säger Lotta Mauritzson på Nationellt bedrägericenter, till Veckans brott.
Hur vanligt är det med hot?
– Vi känner till att det förekommer, åtminstone är det vad som uppges i förhör. Men det kan också vara indirekta hot – att man känner till den kriminella och vet att han har ett våldskapital och därför känner sig hotad.
Se intervjun med “Simon” i klippet ovan. Hela avsnittet av Veckans brott sänds på SVT1 klockan 21:00 och publiceras samtidigt på SVT Play.
Fakta: Penningtvätt
• Penningtvätt är när pengar som kommer från brott görs om till pengar som kan redovisas. Straffskalan för penningtvättsbrott är fängelse i högst två år och för grovt penningtvättsbrott fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
• Om brottet är ringa kallas det för penningtvättsförseelse. Det kan betyda att personen inte förstod men hade anledning att anta att pengarna kom från brott. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader.
Källa: Ekobrottsmyndigheten