Torrent-tekniken upp i rätten

Uppdaterad
Publicerad

En 24-åring bosatt i Värmdö ställdes idag inför Stockholms tingsrätt i det första fildelningsmål i Sverige som rör den typ av fildelning som de flesta svenskar som fildelar använder sig av.

Det handlar alltså om torrent-tekniken, och det här är ett principiellt viktigt fall eftersom det kan bli prejudicerande.

Utfallet principiellt viktigt

Utfallet i målet kan få effekter på hur stor ”risk” vanliga svenska fildelarna tar när de laddar ner och upp mer än 1 fil i taget.

I ett tidigare fall har en torrent-fildelare nämligen bara fått dagsböter efter att bara ha laddat ner/upp 1 fil i taget.

Och i de fallen när brottet endast kan ge dagsböter får polisen inte begära ut abbonnemangsuppgifter bakom ip-adresser.

Nu handlar det istället om ett sextiotal filer som en privatperson anklagas för att ha fildelat under ett knappt år.

Strypt hastighet

Åklagaren Fredrik Ingblad lade mycket tid på frågan om den tilltalade 24-åringen hade tillgängliggjort filmerna för uppladdning eller inte. Frågan verkade vara av avgörande betydelse för straffsatsen. 24-åringen erkände att han laddat ner filmerna, men att det var för privat bruk och att han vid tiden för nedladdningen inte visste att det var olagligt.

24-åringen uppgav också att han strypt uppladdningshastigheten i sitt fildelningsprogram till 1 kbit/s – en hastighet så låg att det skulle ta flera veckor eller till och med månader att ladda ner en långfilm från just denna användare i nätverket. Åklagaren ifrågasatte den här uppgiften, men kunde inte lägga fram några bevis för att någon faktiskt laddat ner några filer från den tilltalade.

24-åringen uppgav också att han jobbade i en videouthyrningsbutik vid tiden för nedladdningarna och menade att han delvis laddade ner för att kunna ge sina kunder bättre rekommendationer, men också för privat bruk. Försvarsadvokat Jens Lapidus undrade om hans klient också hade köpt några av de filmer han laddade ner?

-Ja, ett tjugotal, på Blu-Ray, svarade den tilltalade.

Slutsatsen blir att rättighetsindustrin här kanske stämmer en av sina egna storkunder. Men Henrik Pontén, också anställd av rättighetsalliansen, innehavare av filmbolagens fullmakter och tidigare företrädare för antipiratbyrån fanns också på plats i rättsalen. Han undrade varför inte den tilltalade hade gått och sett filmerna på bio istället för att ladda ner dem, men Jens Lapidus fick honom att dra tillbaka frågan efter att ha invänt att frågan inte hade relevans på ansvarsfrågan i målet.

Vittne fick betalt av filmbolag

Målsägande i ärendet är ett antal svenska filmbolag, däribland Fox och Universal. Som ombud i rättsalen var Henrik Pontén företrädare för Rättighetsalliansen i Europa AB, ett konsultbolag som alltså utför tjänster åt bland annat filmbolag. Det uppkom en del frågetecken när åklagaren kallade Anders Nilsson, en av de anställda hos Rättighetsalliansen, som vittne. Försvaret ifrågasatte om Nilsson kunde betraktas som vittne när han var anställd hos Rättighetsalliansen, och Jens Lapidus förhörde Anders Nilsson, efter att ha fastslagit att han också är en av delägarna i Rättighetsalliansen.

Du får alltså betalt av filmbolag som Fox och Universal för att komma hit och vittna?

-Ja, de betalar bolaget.

Och du har vittnat tidigare i fildelningsmål, fast då som omväxlande sakkunnig, vittne och målsägande?

-Ja, det stämmer.

I sitt förhör med åklagare bekräftade vittnet Anders Nilsson mestadels uppgifterna om hur torrent-nätverk fungerar, men både vittnet och åklagaren påstod att man måste ladda upp för att få ladda ner i torrent-nätverk – annars skulle man automatiskt bli ”bannad” (avstängd) – en uppgift som skapade reaktioner på sociala nätverk som Twitter. I verkligheten finns inget sådant generellt krav, även om en del medlemssajter uppmanar användare att ladda upp lika mycket som man laddar ner.

Att just 24-åringen står som tilltalad är mest en slump.

Husrannsakan gjordes i ett hus i Värmdö på grund av andra misstankar mot en person som var bosatt i huset, och då råkade 24-åringen vara där, fast han inte bodde i huset. IT-teknikerna från polisen upptäckte då filerna i hans dator. Åklagaren kontaktade senare Rättighetsalliansen ”för att höra om intresse fanns”, eftersom det krävs ett angiveri för den här typen av åtal i Sverige.

I sin slutplädering menade åklagare Fredrik Ingblad att straffet borde bli villkorlig fängelsedom plus dagsböter. Rättighetsalliansens Henrik Pontén ansåg att tingsrätten borde döma till ett hårt straff för att visa resten av samhället hur allvarligt brottet är.

Jens Lapidus refererade till flera tidigare fildelningsfall och menade att det på sin höjd kunde röra sig om dagsböter. Utfallet är viktigt eftersom det kan bli prejudicerande. Döms den tilltalade till enbart dagsböter gör det arbetet svårare för polisen i framtiden, eftersom de enligt Ipred-lagen inte har rätt att begära ut identitetsuppgifter bakom en ip-adress om straffet ändå bara bedöms som ringa.

Dom meddelas den 1:a februari.

Nanok Bie

nanok.bie@svt.se

twitter: @nanok

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.