Den amerikanska presidenten Donald Trumps uttalanden den senaste tiden har skakat Europa i grunden.
I Sverige känner många oro. Går det längre att lita på att USA är berett att aktivera Natostadgans artikel 5 vid ett angrepp på en europeisk allierad?
Rysslands invasion av Ukraina 2022 ledde till ett svenskt Natomedlemskap. I grunden handlade det om att söka amerikanskt skydd i vad som beskrivits som det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Men om detta stöd inte längre upplevs som garanterat, vad betyder det för Natomedlemskapet?
För att försöka möta dessa tvivel upprepade flera politiker, till exempel utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och vice statsminister Ebba Busch (KD), gång på gång i Agendas debatt, att artikel 5 fortsatt gäller och att USA inte gett några andra besked.
Försök att lugna
Ministrarnas uttalanden handlar dock mer om ett försök att lugna oroliga väljare än en genuin insikt om hur USA kan tänkas agera i en specifik situation. Den senaste tiden har den nya presidentadministrationen tvärtom bekräftat sin oberäknelighet, samtidigt som det är tydligt att länken till Europa inte alls är lika viktig för Trump.
Det innebär att Europa och Sverige behöver ta ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Där tycks alla partier ännu vara helt överens. Av debatten framgick att det råder total enighet både om fortsatt stöd till Ukraina och fortsatt upprustning hemma.
Försvaret har fått fördubblade anslag under de senaste åren och fram till 2030 fortsätter ökningarna. Men redan nu görs bedömningen att försvaret behöver ytterligare tillskott, särskilt om USA gör allvar av sina planer att dra ner på sitt engagemang i Europa.
Strid om finansieringen
Hur mycket det kan handla om för svensk del är oklart, men räkna med tiotals miljarder kronor i ökade försvarsutgifter, utöver vad som redan beslutats.
Hur detta ska finansieras under åren framöver lär det dock bli inrikespolitisk strid om. En särskild beredskapsskatt, säger Socialdemokraterna medan regeringen menar att det går att klara utan skattehöjningar.
Också när det gäller den europeiska upprustningen i stort finns delade meningar mellan partierna. Särskilda lån som garanteras av EU är en väg som bland annat Socialdemokraterna förordar. Regeringen är mer skeptisk, men frågan är långt ifrån avgjord och kommer att lyftas av EU:s ledare framöver.