Från den första februari förbjuds allt trålfiske efter strömming innanför svensk territorialgräns mellan Öland och Ålands hav. Det är ett tvåårigt försök att flytta ut trålgränsen från Havs- och vattenmyndigheten.
– Det finns stark anledning att tro att det här kan ha flera fördelar för återhämtningen av bestånden längs kusten, säger Fredrik Palm, handläggare på HaV.
De krympande strömmingsbestånden har skyllts på industritrålarna, särskilt nära Stockholms skärgård. De stoppas nu att fiska nära kusten.
– Huvudsakligen så är förbudet riktat mot de storskaliga trålare som står för de större fångsterna i området historiskt. Det är deras fångster som försvinner från området och som vi kan utvärdera effekterna av, säger Fredrik Palm.
Handfull kustfiskare drabbas
Men det finns ett knappt tiotal kustfiskare som trålar i försöksområdet. De kan inte leva upp till undantaget att bara fiska för konsumtion så de stoppas också. Och trots att de mindre båtarna troligen kommer att få stöd under tiden så dömer trålfiskarnas organisation Swedish Pelagic Federation ut projektet helt.
– Det är en katastrof för våra småskaliga och regionala båtar på den här sidan av Sverige. Ett politiskt jippo, säger ordförande Anton Paulrud, som anser att det är de totala kvoterna som avgör eftersom strömmingen flyttar sig.
Kan bli stopp längs hela kusten
I år fördubblas strömmingskvoten efter beslut i EU. Där misslyckades den svenska regeringen i förhandlingarna när andra länder tryckt på för ökat fiske. Nu har regeringen istället föreslagit att flytta ut trålgränsen längs hela den svenska Östersjökusten för fartyg över 24 meter. Men när det kan införas är oklart eftersom det kräver samråd med andra länder.
– Eftersom många andra länder i EU har en annan syn på kvotsättningen än vad Sverige har så gäller det att vi använder de medel vi har till buds, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Minskade kvoter viktigare
Trålstoppet kan stärka strömmingsbestånden, men både Havs- och vattenmyndigheten och flera miljöorganisationer hade hellre sett minskade kvoter i Östersjön för det storskaliga trålfisket.
– Det vore den bästa åtgärden. I det storskaliga foderfisket behöver vi göra stora neddragningar idag för att få en rejäl återväxt av hårt nedfiskade bestånd, säger Konrad Stralka på miljöorganisationen Baltic Waters.
Fiskekvoter i Östersjön 2025
Årets fiskekvoter för Östersjön (jämfört med 2024 inom parentes):
Sill i centrala Östersjön: 83 881 ton (+108)
Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 66 466 ton (+21 procent)
Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst, men med möjlighet för småskaligt fiske (oförändrat)
Sill i Rigabukten: 41 635 ton (+10)
Torsk i östra Östersjön: 430 ton, endast som bifångst (-28)
Torsk i västra Östersjön: 266 ton, endast som bifångst (-21)
Rödspätta: 11 313 ton (oförändrat)
Skarpsill: 139 500 ton (-31)
Lax i egentliga Östersjön: 34 787 stycken (-36)
Lax i Finska viken: 8 117 stycken (-20)
Källa: EU:s ministerråd