Tre röster: Så vill vi sätta stopp för gängkriminaliteten

Uppdaterad
Publicerad

Gängkriminaliteten är valfrågan på allas läppar. Men hur landar de politiska utspelen på gräsrotsnivå – och vad skulle de som arbetar nära gängen förändra om de själva fick välja?

Rissa Seidou, lokalpolis i Järva norr om Stockholm, ser dagligen effekterna av de så kallade gängskjutningarna. Ofta är det hon som lämnar dödsbeskedet.

– Jag har fortfarande kontakt med många mammor. Jag ringer dem ibland och försäkrar dem att de är bra, att det är inget fel på dem. De behöver höra det för att orka med.

”Politikerna får gärna ringa mig”

Den senaste tidens politiska utspel om gängkriminaliteten har återuppväckt debatten om ”hårda tag”. Rissa Seidou är positiv till flera förslag, som längre fängelsestraff för vapenbrott, men ser fortfarande luckor i debatten.

– Det är ingen som pratar om det brottsförebyggande arbetet eller om samverkan mellan skolan, socialtjänstens och andra myndigheter. Det är klart att vi kan jobba väldigt repressivt, men det räcker inte.

Själv har hon aldrig blivit tillfrågad av en politiker vad hon tycker.

– De är välkomna att ringa.

Ex-kriminelle: Fotboja bra alternativ

Jacob Fraiman, ordförande i Unga Kris och tidigare kriminell, ser problem med att fokusera alltför mycket på hårdare straff. Istället vill han se individanpassade påföljder.

– Vissa har varit verktyg åt äldre kriminella och inte till dem som inte kommit långt i sin kriminella karriär. Att ge dem ett straff på flera år riskerar att göra dem till livsstilskriminella, säger Jacob som vill betona att hans åsikter är hans egna.

”Istället för att fokusera på hårdare straff bör man jobba för att kriminella ska återanpassas in i samhället och bryta mönster”, säger Jacob Fraiman, Unga Kris. Foto: Kris

Fotboja för lättare förbrytelser ser han som ett bra alternativ – om det sker under kontrollerade former.

– Det kan hjälpa en ung person att sköta sig, undvika torget och gå till jobbet eller skolan när de ska. Vi behöver hålla de här unga borta från den institutionaliserade miljön.

Ungdomsledaren: Det är fel retorik

Nicolaj Lunabba är ansvarig för projektet Hela Malmö, som uppmärksammats för sina framgångar i området Nydala i Malmö. Han ser behovet av ”akuta välfärdsinsatser” på platser som präglas av gängkriminalitet.

– Det kan vara att införa fritidsaktiviteter, ekonomiska lösningar för familjer eller att inrätta vårdinstanser. Man behöver återinföra det sociala skyddsnät som plockats bort.

”Jag hade önskat fler öppna samtal om grogrunden till kriminalitet”, säger Nicolas Lunabba, Hela Malmö. Bilden är från ett tidigare tillfälle. Foto: SVT

Enligt honom riskerar den senaste tidens politiska debatt att spä på problematiken.

– Retoriken riskerar att ytterligare polarisera och cementera utsattheten hos vissa sociala grupper. Det kommer tyvärr att ge upphov till ännu mer våld.

Tre förslag: Profilernas önskemål för att stoppa gängkriminaliteten

Nicolas Lunabba, Hela Malmö:

1. Återinför sociala skyddsnät.

2. Stoppa polariseringen i debatten.

3. Lös upp gruppdynamiken i gängen – utan att slita sönder vänskapsband.

Jacob Fraiman, förbundsordförande för organisationen Unga Kris

1. Individanpassa straffen.

2. Utöka användandet av fotboja.

3. Mer rehabiliteringen på landets fängelser.

Rissa Seidou, områdespolis i Järva

1. Stärk det brottsförebyggande arbetet.

2. Inför tidiga hembesök med både socialtjänst och polis.

3. Inför ungdomsfängelser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.