Det handlar totalt om innehav på omkring en miljard kronor, fördelat på 15 svartlistade bolag som bland annat levererar system till USA:s kärnvapenprogram, enligt en granskning som Ekonomiekot gjort.

Sedan 2019 har de statliga pensionsfonderna Första till Fjärde AP-fonderna ett lagstadgat hållbarhetskrav på sig och de andra AP-fonderna har gjort sig av med sina kärnvapeninnehav, men inte Tredje AP-fonden.

I förarbetet till lagen skriver regeringen att FN:s ickespridningsavtal “innehåller ett tydligt åtagande för kärnvapenstaterna att nedrusta” och att det ”bör få återverkningar” på de allmänna pensionsfondernas investeringsbeslut, rapporterar Ekonomiekot.

– Jag är chockerad att Tredje AP-fonden har bestämt sig för att fortsätta att investera i bolag som är involverade i produktion av nya kärnvapen, säger Susi Snyder, kärnvapenexpert på nederländska fredsorganisationen Pax, till Ekonomiekot.

Men Peter Lundkvist, ägar- och hållbarhetsansvarig på Tredje AP-fonden, ser inga konflikter i saken. Han hänvisar till Etikrådets tolkning av FN:s icke-spridningsavtal.

– Det här avtalet ger kärnvapenstaterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA rätt att inneha och underhålla kärnvapensystemen med syfte att säkerställa deras funktion.