Varje månad får ledamöterna av EU-parlamentet, förutom lön på 91 000 kr och traktamente, motsvarande drygt 50 000 kronor rakt in på ett speciellt konto. De ska användas för ”allmänna utgifter”, till exempel mobiler och laptops, trycksaker, seminarieverksamhet och representation.
Men reglerna kring dessa skattepengar är mycket långt från den svenska offentlighetsprincipen. Ingen från parlamentet kollar pengarna. Man måste inte betala tillbaka det som blir över och inte redovisa för allmänheten.
Vill inte lämna ut
Socialdemokraternas toppkandidat Helene Fritzon sa i förra valrörelsen att EU-parlamentarikernas pengar självklart ska kunna granskas. Men nu hör S tillsammans med M, KD och SD, till dem som inte vill visa upp några kvitton för SVT.
– Vi har en partirevisor som granskar, gör en revisionsberättelse, och sen redovisar vi det på vår hemsida, säger Helene Fritzon.
SVT har frågat alla 21 svenska ledamöter om vi får ta del av deras kvitton. Flera, bland annat S, framhåller att de röstat för öppenhet i parlamentet, men säger ändå nej till att visa sina egna kvitton. Flera partier hänvisar till partistödet i Sverige, där allmänheten inte har insyn. Men EU:s kontorspengar går direkt till enskilda ledamöter.
Ledamöterna från L, C, MP och V väljer att låta journalister granska kvittona, på plats i Bryssel.
”Ofantliga summor”
– Det är ofantliga summor. Jag tycker att det är beklagligt att fler kolleger inte väljer att vara öppna och transparenta för det spär på politikerföraktet, säger toppkandidat Emma Wiesner (C).
Hon har gjort egen redovisning i Excel. Men hos vissa partier måste man gå igenom vartenda kvitto i tiotalet pärmar för att se hur pengarna spenderats.
Hos Vänsterpartiet upptäckte SVT:s team att de höga kostnaderna för IT-utrustning i själva verket var 70 000 kronor lägre än den prelimära uträkning med miniräknare som kansliet själva skickat ut till journalister.
– Det finns säkert utrymme för förbättringar, men vi är i alla fall öppna, säger Malin Björk.
Så gjordes granskningen
Vi mejlade alla europaparlamentariker med frågan om hur de spenderat sina kontorspengar den gångna mandatperioden. Vi bad både om en ekonomisk sammanställning och möjlighet att granska kvitton på plats eller på annat sätt.
Vi fick svar från alla ledamöter och/eller partigrupper förutom från Peter Lundgren som sedan våren 2022 är partilös.
Partier som sa ”nej” till att redovisa utgifter: Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna
Partier som sa ”ja”: Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet
Flera partier hänvisade i sina svar till att de lagt upp frivilliga revisionsberättelser på ledamotshemsidan. Bara M och KD låter bli att lägga upp sådana revisionsberättelser. S använder sin partirevisor. Andra anlitar externa revisorer.
KONTORSPENGARNA
Kontorspengarna heter egentligen ”ersättning för allmänna utgifter”. Varje ledamot i Europaparlamentet får varje månad, förutom lön och skattefria dagtraktamenten, en summa på drygt 50 000 kronor för att täcka ledamöternas ”allmänna utgifter”. Det handlar om kostnader för exempelvis kontorshyra i den medlemsstat där de är valda, datorer, programvara, kontorsmateriel, mobiltelefoner/mobilabonnemang och internetabonnemang. Däremot får kontorspengarna inte användas för att täcka personliga utgifter eller finansiera bidrag eller gåvor av politiskt slag.
Det är frivilligt för ledamöterna att redogöra för sina utgifter eller publicera en revisionsberättelse.
Det är även frivilligt att betala tillbaka pengar som ledamoten inte har använt under mandatperioden.
EU-parlamentarikernas övriga ersättningar
Arvodet för en parlamentariker är 10 075 euro per månad. Netto får de motsvarande närmare 91 000 kronor i månaden.
Ledamöter har även rätt till traktamente. Dagtraktamentet ska täcka boende, måltider m.m. för varje dag som en ledamot utför officiell verksamhet vid Europaparlamentet. Traktamentet är skattefritt och motsvarar 4 000 kr per dag.