Optimismen kring Sveriges förutsättningar att nå klimatmålen har varit stor i samband med regeringens budgetutspel på klimatområdet. Ansvariga ministrar har pratat om att regeringens politik får utsläppen att minska och att Sverige nu ser ut att kunna klara sina klimatmål. Flera gånger utan att specificera om det handlar om ett, flera eller alla klimatmål.
– Det här ska kunna leda oss till att vi når målen till 2030, sa Elisabeth Svantesson i samband med att höjning av reduktionsplikten presenterades.
SVT:s genomgång med Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson visar att det inte är säkert att Sverige klarar något av sina fyra utsläppsmål till 2030 med nuvarande politik.
– Höjd reduktionsplikt bidrar, men jag kan inte se att den gör stor skillnad.
Sverige har två nationella mål till år 2030, som klubbats av riksdagen. Enligt Klimatpolitiska rådet ser båda målen svåra ut att nå.
När regeringen tillträdde 2022 spekulerades det om att de nationella målen skulle överges. Nu är beskedet att målen ska ändras:
– Vi vill att de svenska klimatmålen ska omarbetas för att ligga i linje med våra klimatmål i EU, säger Romina Pourmokhtari.
Fram tills att riksdagen klubbat nya klimatmål är det de nuvarande som gäller. Enligt Åsa Persson bryter regeringen mot klimatlagen om den inte förhåller sig till rådande riksdagsbeslut.
Sverige har även två klimatmål till 2030 på EU-nivå. Det ena, ESR-målet, finns nu möjlighet att nå, åtminstone enligt ett av två olika scenarier, och under förutsättning att man tar av tidigare års utsläppsrätter och utsläppsutrymme.
Klimatpolitiska rådet: ”Saknas plan”
Det andra EU-målet, som handlar om skogen, ser mycket svårt ut att nå enligt Klimatpolitiska rådet.
– Ska vi klara vårt åtagande mot EU måste vi klara samtliga mål, och vi har inte sett någon plan från regeringen om hur vi ska nå EU:s mål om skogen, säger Åsa Persson.
Att Sverige ser ut att missa minst tre av fyra utsläppsmål till 2030 är dock inget som framgått på regeringens pressträffar eller i intervjuer.
Fotnot: Efter att SVT publicerade denna genomgång på onsdag förmiddag har regeringen haft en ny presskonferens. Där talade man väldigt lite om att klara mål och klimatminister Romina Pourmokhtari bekräftade för SVT att alla klimatmål utom ett ser svåra ut att klara.
– Sverige ser ut att leva upp till EU:s ESR-mål till 2030, de övriga målen arbetar Sverige för att nå.
Sveriges utsläppsmål till 2030
Sveriges nationella klimatmål
Sverige har två nationella klimatmål till år 2030: Transportmålet och Sveriges klimatmål. De klubbades i riksdagen 2017 och då stod alla partier utom Sverigedemokraterna bakom dem.
- Transportmålet
Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska år 2030 ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010.
- Sveriges klimatmål (etappmål)
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige bör år 2030 vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn. Slutmålet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
EU-målen
Sverige har även två utsläppsmål på EU-nivå till 2030. Det ena handlar om utsläppen från transportsektorn (ESR), och det andra om skogen (LULUCF).
- ESR
Utsläppen från vägtransporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket ska år 2030 ha minskat med 50 procent jämfört med 2005.
- LULUCF
Nettoupptaget från skog och mark i Sverige ska år 2030 ha ökat med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet år 2016–2018.
Källa: Naturvårdsverket
Klimatpolitiska rådets bedömning av målen
Såhär bedömer Klimatpolitiska rådet Sveriges möjligheter att nå de olika målen till 2030, med nuvarande politik innan hela klimatredovisningen i budgeten presenterats:
Sveriges transportmål
”Nej, här saknas idag politik som gör det möjligt”
Sveriges klimatmål (etappmål 2030)
”Nej, här saknas idag politik som gör det möjligt”
ESR
”Möjligen enligt det mest optimistiska scenariot, men rådet vill granska beräkningar för att bedöma realismen i olika scenarier”
LULUCF
”Nej, även om här finns mycket osäkerheter. Prognoser pekar på ett mycket stort gap och vi har inte sett någon plan från regeringen för hur vi ska nå det målet. Inte heller några nya åtgärder”
EU:s samlade åtagande (ESR + LULUCF)
”För att klaraåtagandet måste vi titta på helheten, man kan kompensera svaga siffror på LULUCF med att överprestera inom ESR, men det saknas idag presenterade planer för hur detta ska gå ihop på helheten”
