SVT kunde i december berätta att Stockholms och Göteborgs partidistrikt beslutat att driva på för att statliga investeringar ska lånefinansieras genom underskott i de offentliga finanserna.
Nu vill partidistriktet i Skåne, med flest ombud på kongressen i maj, gå en liknande väg. I sin motion till kongressen vill man öka skuldankaret – alltså den sammanlagda skulden för den offentliga sektorn – till 45 procent av BNP.
Kort och gott: öka möjligheten till att låna för investeringar.
– Vi ser ett behov för att investera för att förbättra samhället, säger Joakim Sandell, riksdagsledamot och kassör i partidistriktet, och hänvisar till infrastruktursatsningar.
Dessutom upprepas ett gammalt krav från distriktet att dela upp budgeten i en för stora investeringar och en för den löpande driften.
– Ser man på det som ett hushåll så lånar man oftast för att köpa en bil men använder lönen för att betala för bränslet, fortsätter han.
Går mot partiledningen
Beslutet går mot den överenskommelse S-ledningen gjort med Tidöpartierna och Centerpartiet. Den handlar om att övergå till ett balansmål för de statliga finanserna från och med 2027, i stället för som i dag en budget med överskott över konjunkturcykeln.
Överenskommelsen anger också skuldankaret till 35 procent av BNP.
När uppgörelsen slöts kallade Magdalena Andersson den för en ”segerns dag för Socialdemokraterna”. Men långt ifrån alla hennes partikamrater har hållit med.
Bubblande missnöje
Enligt SVT:s källor bubblar missnöjet med uppgörelsen alltjämt i stora delar av partiet. Inte minst efter att partiledaren svarat på intern kritik mot överenskommelsen med att motståndarna var en ”liten minoritet” i partiet.
Stämningen i riksdagsgruppen har från vissa håll under hösten beskrivits som ”frustrerad och förbannad”.
– I stället för att gjuta oljor på vågorna blev hon (Magdalena Andersson, reds amn.) irriterad över att man inte slöt upp bakom den som fått ett förhandlingsmandat. Hade man kommunicerat detta snyggare hade man internt kunnat sätta en bättre bild, säger en S-källa.
Joakim Sandell slår i från sig att det skulle vara en minoritet som vill gå längre vänsterut i den ekonomiska politiken.
– Jag tror att vi har goda möjligheter att skapa en majoritet för den linje vi driver, säger han.
Mål för statsfinanserna
Överskottsmålet i de offentliga finanserna sänktes av riksdagen till 0,33 procent (som andel av BNP) över en konjunkturcykel för fem år sedan, från tidigare en procent. Om tre år kan det försvinna helt och hållet, enligt slutsatserna i ett betänkande som lades fram av en kommitté med alla riksdagspartier representerade.
Det bedöms öka budgetutrymmet för kommande regeringar med cirka 25 miljarder kronor per år.
Budgetregeln om att staten alltid ska gå plus – från början med 2 procent – härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.
Skuldankaret som kommittén vill bevara säger att den sammanlagda skulden för hela den offentliga sektorn – det vill säga staten, kommunerna och regionerna – ska vara 35 procent av BNP.
/TT
