Att Tyskland inte vill släppa igenom vapen från Baltikum till Ukraina har en annan förklaring än den som landet uppger, enligt SVT:s Jonas Olsson. På bilden Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Foto: Nord Stream 2/Nikolai Ryutin/ANDREAS GORA/POOL/TT

Tyskland har målat in sig i ett hörn – försöker rädda ryska gasleveranser

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tyskland har försatt sig i en svår situation när de tillsammans med Ryssland förverkligade gasledningen Nord Stream 2 i Östersjön. Nu försöker Tyskland rädda det stora gasprojektet från att haverera genom att förhindra vapenleveranser till Ukraina från Natos medlemsländer, skriver SVT:s Jonas Olsson.

Jonas Olsson

Nyhetsreporter

De baltiska länderna vill förstärka Ukraina med vapen. Men Tyskland sätter sig på tvären.

Estniska robotvapen som är tillverkade i Tyskland innebär en viss förstärkning av Ukrainas försvar, och för de baltiska länderna är det en viktig symbolhandling. Precis som Ukraina ingick de i det kommunistiska Sovjet – länder som Kreml vill att USA och Nato drar sig tillbaka från.

Kriget i Ukraina

Brittiskt initiativ

Det estniska initiativet kom strax efter det brittiska beskedet tidigare i veckan då Storbritanniens försvarsminister meddelade att de skickar ett vapensystem som kan bekämpa stridsfordon. Han avslöjade dock inte antalet vapen eller vilken sort – men mycket talar för att det handlar om vapen liknande Saabs pansarskott AT4.

Bara några timmar efter uttalandet från London kom de första rapporterna om att de brittiska transportflygplanen undvek tyskt luftrum när de skulle frakta vapnen till Ukraina. De flög i stället en mycket längre rutt över Danmark, rapporterar flera medier baserat på öppna källor.

Det spekulerades i varför.

Tyskland på tvären

Det finns även rapporter om att Tyskland under de senaste månaderna velat stoppa Ukraina från att ta emot vapenleveranser från USA, trots att USA har sitt högkvarter för sin Europaarmé på tysk mark och flera strategiskt viktiga flygbaser – Ramstein och Natos Geilenkirchen – bland annat.

Det tyska motståndet späddes på när de nu vill stoppa Estland från att skicka tysktillverkade robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn. Tyskland hänvisar till en gammal princip som landet har om att inte skicka tysktillverkade vapen till oroshärdar.

Men det är deras förklaring utåt.

Rysk gas i fokus

I själva verket handlar det om att de vill inte provocera Ryssland att strypa gasen från Ryssland. Den värmer tyska hushåll. En bricka i det säkerhetspolitiska spelet är gasledningen Nord Stream 2, som både Ryssland och Tyskland är beroende av. Ryssland vill få inkomsterna och Tyskland är beroende av gasen.

Tyskland har visserligen ”stoppat certifieringen” av den rysk-tyska gasledningen. Den tyska certifieringen i domstol behövs för att gasledningen ska kunna tas i bruk. Ledningen har varit klar att användas sedan förra hösten då den fylldes med hundratals miljoner kubikmeter naturgas.

USA har sista ordet

Det är emellertid mycket tydligt att det är USA som bestämmer över Tyskland.

USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman sa nyligen att Nord Stream 2 inte kommer att öppna om Ryssland fortsätter sin mobilisering vid Ukrainas gräns. Hon uttalade sig strax efter att hon träffat sin ryske motpart, Sergej Rybakov i samtal om Ukraina.

USA har hotat med sanktioner flera gånger eftersom de anser att Nord Stream 2 ”är ett hot mot deras nationella säkerhet och utrikespolitiska intressen”. Det resulterade i att arbetet med att bygga ledningen stoppades strax före jul 2019, vilket SVT Nyheter rapporterade om.

Nu försöker Tyskland rädda det som räddas kan genom att hålla sig utanför alla vapenleverenser till Ukraina. De kämpar för att få den ryska gasen. Nu är det USA som avgör ledningens framtid samtidigt som gaspriserna i Europa rusat under det senaste året.

Det är alltså inte bara Vladimir Putin som använder ledningen i ett högt säkerhetspolitiskt spel. Det gör även Joe Biden – en gasledning som går genom svensk ekonomisk zon i Östersjön.

Fakta Nord Stream 2

  • Nord Stream 2 är cirka 246 mil lång och är delvis lagd i svensk ekonomisk zon.
  • Arbetet med ledningen låg nere i över 1,5 år på grund av USA:s hot om sanktioner mot projektet. Då var cirka 230 mil klart.
  • Planen var att ledningen skulle vara klar i slutet av 2019.
  • Visst arbete med gasledningen fortsatte dock under de amerikanska sanktionerna.
  • I december 2020 uppgav Nord Stream 2 till SVT Nyheter att det återstod att lägga cirka 120 kilometer pipeline in danska vatten och cirka 30 kilometer tyska vatten i Östersjön.
  • Ledningen blev klar att ta i bruk hösten 2021
  • Enligt en tysk domstol är företaget som står bakom gasledningen inte konstruerat enligt tysk rätt.
  • Firman Nord Stream 2 AG har sitt huvudkontor i Schweiz och för den tyska delen av gasledningen har man grundat ett tyskt dotterbolag.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet