Barnombudsmannen, kvinna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Barnombudsmannen: ”Många barn säger att de slår larm utan att någon lyssnar” Foto: Morgonstudion

Unga mår allt sämre: 100 000 väntar på vård

Uppdaterad
Publicerad

Nästan 100 000 barn står i kö till BUP. Det visar Barnombudsmannens senaste årsrapport.

– Barnen har slagit larm, men ingen lyssnar, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Att svenska barn och unga mår allt sämre är ett välkänt problem. De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent – ett faktum som kritiserats av FN:s barnrättskommitté.

Ändå saknas kunskap om varför de unga mår så dåligt.

– Vi måste utgå ifrån vad barnet behöver. Gör vi inte det kommer barnen inte att få rätt vård. Vi måste sluta vuxengissa, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin i SVT:s Morgonstudion.

Risk för självskadebeteende

100 000 unga som står i kö till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har väntat längre än vårdgarantins trettio dagar, visar rapporten. Det är en ökning med 80 procent på några år och de regionala skillnaderna är stora. Oacceptabelt, menar Elisabeth Dahlin.

– En del av dem hade kanske kunnat få hjälp direkt via elevhälsan eller samtal med vårdcentral eller ungdomsmottagning. Nu får de stå i kö länge och det kan leda till misslyckande i skolan, självskadebeteende eller i värsta fall suicid.

Mår du dålig? Här kan du få stöd och hjälp

Bris för barn

Du som är under 18 år kan ringa eller chatta med en kurator på Bris, barnens rätt i samhället. Du kan även mejla och få ett svar. De som svarar är utbildade kuratorer som är vana vid att prata om känslor, tankar och hur en har det. Där finns även live-chattar, där du kan prata med andra.

Telefon 116 111

Ditt Ecpat

Här kan du få hjälp och råd om du har blivit utsatt för sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Du kan också få hjälp att anmäla nakenbilder som har spridits på nätet.

Du kan ringa 020-112 100, mejla eller chatta.

Frisk och Fri

Du som har en ätstörning kan kontakta Frisk och fri. Föreningen drivs av personer med egen erfarenhet, och har flera lokala avdelningar runt om i landet. Du kan nå dem via chatt, mejl eller telefon.

Telefon 020-20 80 18

Livslinjen

Du som är ung och vill chatta med någon om dina tankar, känslor när du mår dåligt kan kontakta Minds Livslinje. De som svarar är vuxna personer över 23 år, som har fått en grundläggande utbildning i att ge medmänskligt stöd.

Nätvandrarchatten

En stödchatt för dig som är mellan 12-25 år. Du är välkommen att kontakta Nätvandrarchatten om du bara vill småprata med någon trygg vuxen, eller om du vill prata om något som känns svårt och jobbigt.

Rädda Barnens orostelefon

Du kan ringa, chatta eller mejla Rädda barnen om du är orolig över någon du känner, eller om du själv behöver hjälp. Radikalisering kan märkas genom att någon har mer och mer extrema eller hatiska åsikter, och drar sig undan från övriga samhället. De som svarar kan ge dig råd och stöd oavsett din eller den andra personens ålder.

Telefon: 020-100 200

Samtalsstöd för adopterade

Stöd för dig som är adopterad och 15 år och äldre. Prata med någon som har särskild erfarenhet och kunskap om situationer och utmaningar som är vanliga hos adopterade barn och unga och deras föräldrar. Samtalet bokas på mejl eller telefon.

Telefon: 070-981 20 10

SHEDO

Föreningen stödjer dig som har ätstörningar eller självskadebeteende. Kontakta Shedo på en särskild jourmejl eller chatt. De som svarar har egna erfarenheter av ätstörningar eller självskadebeteende, men mår bra i dag.

Unga Lukas

På Unga Lukas kan du som är mellan 13 och 25 år chatta med volontärer. De som svarar är trygga och erfarna vuxna. Du väljer själv vad du vill prata om. Så länge du inte talar om vad du heter eller lämnar andra uppgifter som gör att volontärerna får veta vem du är kan du vara helt anonym.

Fler stödlinjer och mer information finns på UMO.se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.