Patrik Wincent är terapeut och jobbar med dataspelsberoende och skärmproblematik bland barn och unga.

Han menar att frågor och problematik kring loot-lådor eller loot-boxar är något som dykt upp åtminstone för honom de senaste två åren.

– Vi hade till exempel en klient som hade spelat på loot-boxar för 80 000 kronor de senaste två åren. Vi får in de här samtalen hela tiden, och det är något som behöver göras väldigt drastiskt, säger han.

Spellag i Belgien

Enligt Patrick Wincent borde loot-lådorna hamna under spellagen och klassas som lotteri, som man gjort i Belgien.

– De två världarna, kasinovärlden och dataspelsvärlden är nu väldigt lika varandra just för att de här loot-boxarna som man köper för pengar är en oförutsägbar händelse, det är samma psykologiska krokar som i kasinovärlden, säger Patrik Wincent.

Åldern på de som Patrik Wincent kommer i kontakt med är från 10-årsåldern upp till 22-23 år.

– Det omoraliska i det här tycker jag är att det ofta handlar om gamers som är under 18 år, det är väldigt unga människor som spelar om pengar.

Lätt att fastna

Patrik Wincent menar att det finns en risk att man fastnar i ett beroende. Oförutsägbarheten i vad som finns i lådan stimulerar dopamin i hjärnan, samtidigt som jakten på en viss produkt kan göra det lättare för barn och unga att fastna.

– Det är så enkelt för dem att bara trycka på de här knapparna, bli stimulerade av alla de här sinnena, ljuset och alla de härliga ljuden som gör att man vill köpa de här virtuella sakerna som man gärna vill ha. Och det är det som gör det svårt för dem att sluta.

Blir man skuldsatt eller vad händer?

– Det är lite olika. Föräldrar kommer ofta överens med sina barn om att de får låna deras kreditkort och slösa en viss summa, vilket tonåringarna tycker låter rimligt. Men det finns så starka psykologiska krokar i spelet att det blir svårt för dem att stanna vid en summa. För dem är det ju bara att trycka på en knapp. De ser ingen konsekvens förrän det blir en stor skuld. Det är inte ovanligt att föräldrarna kommer till oss och säger att ”vi har en skuld på 25.000 kronor för att vårt barn har köpt en massa loot-boxar”.

Utöver en lagändring tycker Patrik Wincent att spelbolagen själva borde ta mer ansvar och utforma loot-lådorna annorlunda.

Och som förälder då?

– Jag tror det är viktigt att de lär sig mer om spelvärlden. Jag skulle rekommendera att de lägger en halvtimme i veckan på att se vad är det här för typ av spel, hur fungerar det, vad är det man köper och vad kostar det.