Tolv procent av cheferna i Sverige har flera gånger valt bort unga arbetssökande för att de skriver för dåligt. 35 procent uppger att de har gjort det någon gång, rapporterar Utbildningsradion (UR) i programmet Skrivglappet.
1 000 chefer har tillfrågats i en Novus-undersökning, gjord på uppdrag av UR. Cheferna vittnar bland annat om ekonomiska bakslag och att felaktiga läkemedel skrivits ut till följd av stavfel och grammatiska fel som gjorts av unga anställda.
– 90-talisterna som kom hade en god skriftkunskap generellt och den senare generationen, som är född efter år 2000, har en sämre skriftkunskap, säger Tomas Yangbyn, digital chef på företaget Transcom, i programmet.
Växande problem på universiteten
Även inom Polismyndigheten har man märkt att unga har blivit sämre på att uttrycka sig i skrift, och de svenskprov som tidigare var obligatoriska för blivande poliser har tagits bort.
– Man litar på att den gymnasieutbildning som finns i dag ska vara fullt tillräcklig för att bli polis. Nu märker vi att det kanske inte riktigt är så, säger Per Esbjörnsson, polis och lärare på Polishögskolan i Växjö.
Bland drygt 500 tillfrågade lärare på universitet och högskolor uppger nära hälften att deras studenter skriver för dåligt.
– Det började för kanske tio år sedan. Jag observerade att allt fler tentor blev underkända på grund av språket, säger Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola.
De bristande skrivkunskaperna återfinns både bland personer som har svenska som modersmål, och bland dem som inte har det, säger hon.
”Sviker många ungdomar”
Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia, säger att digitaliseringen av skolan kan vara en bidragande orsak.
Att elever skriver mindre för hand, och mer på datorer som automatiskt korrigerar stavfel, får konsekvenser för deras inlärning, enligt Filippa Mannerheim.
– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag. Vi har ju facit, vi vet hur man gjorde när svensk skola var bra, säger hon.
Så har undersökningarna gjorts
Novus har gjort två undersökningar på uppdrag av UR, i december 2019 och i januari 2020.
I den ena undersökningen fick 1 038 chefer frågor om hur de ser på unga (18-25 år) anställdas förmåga att uttrycka sig i skrift. Cheferna har valts ut slumpmässigt och frågorna har ställts i webbintervjuer.
I den andra undersökningen gjordes 503 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Lärarna har i första hand svarat på frågor över telefon, men en del har svarat via en webbintervju. Lärarna har sökts på sina arbeten.