Nästan tre procent av personerna i åldersgruppen 18–25 hade minst en obetald skuld hos Kronofogden i slutet av 2021. Antalet unga personer i åldersgruppen 18–25 som har skulder hos Kronofogden har blivit färre med åren, men det totala skuldberget har växt rejält.
Sedan 2011 har den sammanlagda skulden ökat med 430 miljoner och nu ligger den gemensamma räkningen på 1,56 miljarder kronor.
Unga män står för 73 procent av skuldbeloppet – men det är bland kvinnorna som skuldberget växer snabbast. Medianskulden i gruppen unga kvinnor har under perioden fördubblats, från 7 400 kronor till 14 900 kronor.
Växt i takt med digitaliseringen
Historiskt sett har kvinnors skulder varit låga men i takt med digitaliseringen har de vuxit.
– Enligt statistiken handlar många av de här skulderna om konsumtion och näthandel, säger Davor Vuleta.
Han menar att unga som tidigt får skulder riskerar att hamna i en svår spiral.
– De unga har ofta lägre utbildningsnivå och sysselsättningsgrad och man har inte hunnit komma ut i arbetslivet. Deras inkomster är lägre och de kan få det väldigt tufft att ta sig ur den här skuldsituationen, säger han.
Skulderna till stat och kommun har minskat samtidigt som skulderna till företag ökat. I Kronofogdens analys konstateras att det är 15 företag som står för mer än hälften av de inkomna målen. Det rör sig främst om bolag som sysslar med telekom, näthandel och företag som erbjuder privatlån.
– Vi ser att normen har förändrats till ”köp nu – betala sen” och så är det i hela samhället, säger han.
Riskerar att bli värre
Den stundande lågkonjukturen gör att Kronofogden nu fruktar att situationen kan bli värre.
– De som har det tufft ekonomiskt kommer få det tuffare och de drabbas först och hårdast. Tyvärr ser det ut som att fler kommer att komma till Kronofogden kommande år.