I januari avlossade en man i 40-årsåldern ett vapen utanför en krog i Stockholm. Nu åtalas han för att, enligt åklagaren, ha försökt driva in pengar för att finansiera den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK.
Det är det första åtalet i Sverige som handlar om finansiering av just PKK.
Målet är inte bara unikt. Frågan om indrivning och utpressning är också svår att granska. Det blir tydligt när SVT pratar med en hög representant för en turkisk förening i Sverige.
– Ingen kommer att vilja prata.
Kan någon uttala sig anonymt?
– Nej, jag kan inte riskera någons liv.
PKK har varit på radarn sedan Palmemordsutredaren Hans Holmérs PKK-spår på 80-talet, men inte heller Säpo vill svara på frågor om organisationens påstådda indrivningsverksamhet.
”Ett välkänt fenomen i hela Västeuropa”
Enligt Turkietkännaren Svante Cornell, medgrundare till tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, är det välkänt att PKK ägnar sig åt indrivning i Västeuropa.
– Man utövar påtryckningar och vill att folk ska vara lojala mot gruppen. Men ingen vågar prata om det här.
Javascript är avstängt
Han pekar på att PKK har ett tydligt våldskapital och hänvisar till morden på två PKK-avhoppare på 80-talet.
Även SVT:s korrespondent i Istanbul, Tomas Thorén, vittnar om rädslan för PKK. Han känner till flera fall där krögare ska ha utpressats. Men ingen vågar låta sig intervjuas av SVT.
Kurdiska företrädare förnekar
I Frankrike dömdes nyligen ett antal PKK-anhängare för bland annat utpressning. Även i Tyskland har en liknande rättsprocess nyligen avslutats.
Företrädare för den kurdiska diasporan förnekar dock att PKK ägnar sig åt indrivning i Sverige.
– Jag har inte hört från någon av mina medlemmar att de på något sätt har blivit pressade att ge pengar till någon kurdisk organisation eller parti, säger Ridvan Altun, företrädare för paraplyorganisation NCDK.
Ahmed Karamus är ordförande för Kurdistans nationella kongress:
– Kriminella element finns överallt, men den kurdiska frihetskampen tar avstånd från alla kriminella element. Påståenden som vill koppla kriminella element till den kurdiska politiken stör oss väldigt mycket.
Mannen som misstänks ligga bakom skjutningen nekar till brott.
PKK-debatten i fem punkter
Debatten om PKK har blossat upp efter att Turkiets vägran att släppa in Sverige i Nato. Här är några saker du behöver veta om PKK och varför den terrorklassade organisationen är aktuell just nu.
- PKK, Kurdistans arbetarparti, ses av många kurder som en frihetsrörelse som kämpar mot Turkiets förtryck. Konflikten har lett till inbördeskrig i Turkiet och PKK ligger bakom flera bombdåd och mord. Organisationen är terrorklassad av flera länder.
- Under den svenska Natoprocessen har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävt att Sverige tar hårda tag mot PKK. Han har anklagat Sverige för att vara en ”vagga för terrorism” och krävt en rad utlämningar av personer med påstådda kopplingar terroristorganisationer.
- I slutet av april sa utrikesminister Tobias Billström (M) att PKK:s aktiviteter i Sverige är ”omfattande” och sker i större utsträckning än vad som tidigare varit känt. PKK anklagas också för att ha kopplingar till gängbrottslighet, bedriva narkotikaförsäljning och ägna sig åt beskyddarverksamhet.
- Många kurder i Sverige har känt sig felaktigt utpekade av Turkiet. Bland annat har politiker som Evin Incir (S) och Evin Cetin (S) anklagats för att ha kopplingar till terrorism.
- Sverige var det första landet i världen efter Turkiet att terrorklassa PKK. Beslutet fattades av regeringen Olof Palme efter att två avhoppare från PKK mördats i Sverige. Efter mordet på Olof Palme drevs det så kallade PKK-spåret, med teorin att organisationen låg bakom mordet. Något samband styrktes aldrig.
