Propositionen om Finlands anslutning till försvarsalliansen Nato är praktiskt taget klar. Den kommer att sändas på remiss inom två veckor.
Det innehåller inga restriktioner för etableringen av Natobaser på Finlands territorium och begränsar inte heller närvaron av styrkor från försvarsalliansens medlemsländer, uppger Iltalehti och amerikanska Newsweek.
Åtagande – inga begränsningar
Enligt källorna gav utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen, i medlemssamtalen med Nato i juli, ett åtagande om att Finland inte skulle göra begränsningar eller nationella reservationer om sitt Nato-medlemskap i sitt anslutningsavtal.
Personer med insyn i ärendet, säger att propositionen innebär att Nato-länders kärnvapen kan passera genom finskt territorium eller placeras där, eftersom Natos förebyggande avskräckning mot Ryssland i slutändan är beroende av USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen.
Sanna Marin: ”Mycket viktigt”
Finlands statsminister uttalade sig i Yle på lördagskvällen då hon bekräftade att Finland inte utesluter kärnvapen på sitt territorium.
– Jag anser att det är mycket viktigt att vi inte sätter den sortens förhandsvillkor, eller begränsar vårt manöverutrymme, när det gäller permanenta baser eller kärnvapen, sade hon och tillade att det är osannolikt att kärnvapen placeras på finsk mark.
Iltalehti skriver att utrikes- och säkerhetspolitiska källor uppger att Sverige inte heller kommer att villkora sitt Natomedlemskap med några begränsningar när det gäller införande av kärnvapen.
Köpte amerikanskt stridsflyg
För knappt ett år sedan meddelade Finland att de köper ett 60-tal amerikanska F-35-stridsflygplan istället för Sveriges Saab Gripen. Finska F-35 pekas ut som en möjlig bärare av kärnvapen.
Placeras ut före jul
På söndagen avslutade amerikanska B-52 bombplan och europeiska stridsflygplan Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon i alliansens luftrum. Dessa övade på att hantera B61-bomberna.
Nyligen framkom även uppgifter om att USA skyndar på moderniseringen och utplaceringen i Europa av den nya versionen B61-12.
Enligt tidigare uppgifter skulle USA inleda utplaceringen i Europa nästa år, men enligt i amerikanska Politico inleds utplaceringen redan i december. Den nya versionen beskrivs som mer träffsäker och kan utrustas med stridsspetsar med olika sprängverkan.
Även Polen har aviserat att landet vill få tillgång till de amerikanska kärnvapen.
Se experten förklara hur Sverige kan stödja Natos kärnvapenstyrkor.
USA förvarar kärnvapen i Europa – Sveriges brev till Nato
I juli överlämnade Sveriges regering ett ”Letter of intent” som var undertecknat av dåvarande utrikesminister Ann Linde (S). Brevet är en avsiktsförklaring från Sverige. Brevet skrevs samma dag som Nato bjöd in Sverige som ansökarland.
Ett stycke avhandlar frågan om kärnvapen och Sveriges lojalitet gentemot försvarsalliansen Nato.
”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag”, skrev Sveriges regering i brevet som SVT publicerade.
HÄR kan du läsa Ann Lindes brev till Nato.
Sedan kalla kriget förvarar USA taktiska kärnvapenbomber (B61) i fem Natoländer i Europa. Omkring 100 bomber förvaras på sex militärbaser i Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet, enligt organisationen Federation of American Scientists.
Stridsflygplan av modellerna F-15, F-16, F-35 och Tornado är certifierade att bära B61-bomberna.
HÄR kan du utforska världens kärnvapenstyrkor.