Enligt Säpo-chefen bygger bedömningen inte på en enskild händelse utan på att hotnivån mot Sverige successivt försämrats under en längre tid. 

Hon nämner Rysslands invasion av Ukraina och desinformationskampanjer som bidragande orsaker. Därtill har det funnits tecken på att statliga aktörer dragit nytta av den negativa uppmärksamhet som Sverige har fått. Hon bedömer att den höga hotnivån kommer att bestå under en längre tid.

– Därför behöver berörda myndigheter anpassa sig efter det.

Charlotte von Essen uppmanar allmänheten att fortsätta leva som vanligt men vara uppmärksam på vad myndigheterna går ut med för information.

– Det är också viktigt att inte tro på obekräftad information eller rykten. Var källkritisk.

Bedömdes som hög 2016

Terrorhotnivån har sedan 2010 bedömts ligga på nivå 3, med undantag för en kort period 2015-2016, då den tillfälligt höjdes till nivå 4. Orsaken var då att Säkerhetspolisen jagade en man som misstänktes för att ha förberett terrorbrott i Sverige. Misstankarna avskrevs senare.

Beslutet om att höja terrorhotnivån baseras på underlag från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) där Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) finns representerade.

Även Försvarsmakten meddelar att den höjer terrorhotnivån mot sin personal till nivå 4, i linje med Säkerhetspolisens bedömning.

Fler attentatshot efter koranbränningar

De flesta terrorattentat i västvärlden har under de senaste åren utförts av ensamutförande individer från våldsbejakande högerextremistiska och islamistiska miljöer.

Ahn-Za Hagström, analytiker vid Säpo, säger på presskonferensen att den senaste tidens koranbränningar har bidragit till att måla upp Sverige som ett muslimfientligt land inför dessa grupper.

– Sverige som land pekas mycket tydligare ut i uppmaningar och propaganda. Det kan inspirera och motivera aktörer, både enskilda individer och globala terrororganisationer att utföra våldsdåd som kan utgöra terrorism.