Under natten till torsdagen läckte en del av det nationella provet för årskurs nio på sociala medier. Problemet med läckta prov har funnits i flera år och har visat sig vara svårt att täppa till.
– Det bästa man kan göra är att följa de enkla anvisningar som finns. Om de här anvisningarna följs blir det inga läckor, säger utbildningsminister Anna Ekström till SVT Nyheter.
Värst var situationen under 2017 när rekordmånga prov spreds på ett otillåtet sätt.
När Riksrevisionen förra året granskade frågan riktade man hård kritik mot Skolverket och menade bland annat att myndigheten tidigare saknat en ”systematisk process för riskhantering”. Samtidigt skrev man att bristerna åtgärdats under 2018.
Farligt att digitalisera för snabbt
Skolverket hoppas att en digitalisering av de nationella proven ska lösa problemen med läckor på längre sikt. Men det dröjer fram till 2022 innan en total digitalisering av proven ska vara genomförd.
Att skynda på en sådan process kan skapa fler problem än de löser menar utbildningsminister Anna Ekström.
– Jag är angelägen om att de nationella proven ska digitaliseras så fort som möjligt. Samtidigt måste skolor och kommuner hinna införa en digital miljö som är trygg och säker. I dag finns inte det. Att hasta på skulle göra saken ännu värre, säger hon.
Skarpare konsekvenser
Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad menar trots den pågående digitaliseringsprocessen att ännu mer kan göras för att förhindra att prov läcks.
Han säger till SVT Nyheter att det bland annat handlar om att hårdare efterleva mobilförbudet under själva provtillfället men också om att se över konsekvenserna för den som fuskar.
– Precis som fusk vid högskoleproven måste det finnas skarpare konsekvenser när elever fuskar eller systematiskt sprider nationella prov. Särskilt i fall där man utnyttjar detta ekonomiskt, säger han.
Exakt vilka konsekvenserna bör vara vill han inte specificera men säger att det exempelvis kan handla om att stänga av fuskande elever från skolan.