Sedan förra året lämnar Säpo över namn på personer som tros ha koppling till terrorfinansiering till Skatteverket.

Projektet heter Snowball och går ut på att Skatteverket ska leta extremisternas svarta pengar. Hittills har staten fått in drygt nio miljoner kronor i skatteintäkter.

– Vi tittar på vad de deklarerat. Vad för pengar de har att röra sig med. Vad det kommer in för pengar på deras konto. Vad de har för hus och bilar och så vidare, säger Pia Bergman som är Skatteverkets samordnare för grova brott.

Hundratals beslut

SVT har kommit över samtliga skattebeslut som fattats i projektet. Det handlar hittills om ett hundratal beslut som rör 65 personer. I materialet finns bland annat:

• En 39-årig man från Göteborg, som pekas ut för att ha drivit terrorsajter, har på två år hanterat 850.000 kronor som inte redovisats.
• En 30-årig man från Örebro har fått in över 600.000 på sitt konto. Han medger, när Skatteverket frågar om vad pengarna kommer ifrån, att han är misstänkt i en pågående utredning som rör terrorism.
• En 35-årig man i Malmö som har haft 1, 1 miljoner på sitt konto. Hans inneboende en halv miljon kronor. Båda har upptaxerats.
• En imam vid en moské i norra Sverige har haft en miljon kronor i oredovisade intäkter på sitt konto. Flera andra personer som är aktiva i samma moské har också fastnat i skatteverkets granskning.

Mestadels unga killar

– Det är en mängd olika personer som vi stött på i projektet, säger Pia Bergman. De flesta är ganska unga killar, men det finns allting från personer som har hög status med mycket välbetalda jobb i samhället till sådana som lever på bidrag.

En konsekvens av ert sätt att jobba är att personer som fungerar som sluss för terrorpengar blir upptaxerade, även om de inte behåller pengarna själva. De får betala skatt som om de haft intäkterna själva?

– Ja, om vi inte får nån förklaring så kan det naturligtvis bli på det sättet. Vi lägger oss inte i vad de tänker använda vinsten till, det får andra myndigheter bedöma.

Svårt att få fällande domar

Det är ingen hemlighet att Säpo haft svårt att få fällande domar som gäller finansiering av terror.

Den enda domen som finns i Sverige är mer än tio år gammal. 2005 dömdes två män för förberedelse till terroristbrott sedan de samlat in pengar till gruppen Ansar al-islam i norra Irak.

Enligt Anders Kassman, avdelningschef på Säpo, har det varit svårt att följa de misstänkta terrorpengarna hela vägen till den verkliga mottagaren:

– Det räcker inte med att man säger att man har en stor summa pengar, man måste ju då till varje del styrka vart de här pengarna går. Det är ganska svårt att kunna bekräfta var pengarna landar, säger Kassman.

Vill göra livet svårt för misstäntka

När det inte går att förvänta sig en fällande dom lämnar numer Säpo över material till bland annat Skatteverket. Tanken är – enligt SVT:s källor –  att myndigheterna ska agera mot de misstänkta terrorfinansiärerna och göra deras liv besvärligt.

– Fler måste ju ta ansvar för det som kan möjligen vara terrorfinansiering, säger Anders Kassman.

– Vi måste försöka hjälpa myndigheterna så långt det är bara möjligt. Allt för att inte få en situation där stora summor pengar försvinner till stöd för terrorism.

Skatteverket ingen polismyndighet

Samtidigt betonar Pia Bergman på Skatteverket att de inte ska bli någon ny polismyndighet:

– Vi försöker utreda varifrån pengarna kommer. Sen gör ju Skatteverket inga utredningar om det är terrorfinansiering eller inte. Det är inte vårt uppdrag. I vårt uppdrag är att se till att de betalar rätt skatt i rätt tid.