I juni i år gav regeringskansliet utredaren Runar Viksten uppdraget att se över hur Säpo hanterat de underrättelser som kommit in om Akilov mellan 31 augusti 2016 och 19 januari 2017.
Informationen som Säpo tagit del av kommer från chattar på sociala medier som ”rört tänkbara möjligheter för terroristdåd”, enligt utredaren.
Dialogerna innehöll alltså inte några konkreta planer, och stack därför inte ut i mängden av de hundratals liknande uppgifter som hanteras som ”uppslag” hos Säkerhetspolisen.
Ärendet avslutades innan planerna på attacken
Slutsatsen i justitiedepartementets rapport är att Säpo inte hade kunnat förhindra Akilovs framfart på Drottninggatan den 7 april 2017, eftersom ärendet om den misstänkte terroristen avslutades innan de konkreta planerna tagit form:
”Genom information som kommit fram under förundersökningen mot Akilov står klart att de konkreta planerna på attacken på Drottninggatan tagit form kort före dådet och att varken preventiva tvångsmedel eller inhämtning via exempelvis signalspaning skulle ha gett någon agerbar information under 2016.”, skriver utredaren i rapporten.
Förändring krävs
Men trots att Säpo, enligt utredaren, gjort allt vad som stått i dess makt, behöver myndigheten bli bättre på att förhindra terroristattentat mot Sverige.
Här är några av utredarens förslag för att Säpo ska kunna stoppa attacker:
- Prioritera de ärenden som ligger för verkställighet av utvisningsbeslut. Ett slutgiltigt avslag kan vara en utlösande faktor för ett terroristattentat, enligt Runar Viksten.
- Se över möjligheten att köpa kontantkort. Ett av utredarens förslag är att den som köper ett kontaktkort registreras eller åtminstone legitimerar sig.
- Hemlig dataavläsning bör införas i svensk rätt, enligt utredaren, eftersom det ökar möjligheten att stoppa terroristattacker. I dag saknar Säpo nästan helt möjligheter att avlyssna kommunikation på internet, skriver Runar Viksten.