Kvinnors rätt att rösta, demokrati och coronapolitik var några av punkterna som utrikesminister Ann Linde tog upp. Kritiken kom från olika håll, bland annat från Centerpartiet som tog tillfället i akt att ifrågasätta svensk säkerhetspolitik och bristen på samtal kring den.
– Varför envisas regeringen med att säga att den säkerhetspolitiska linjen ligger fast trots att man inte har stöd i riksdagen? Det är ett brott mot traditionen att bjuda in till samtal och försöka bygga samsyn kring en så viktig fråga som säkerhetspolitik, sade Kerstin Lundgren (C).
Saknar majoritet
Utrikesminister Ann Linde menade i sin tur att det redan finns etablerade former för dialog och förankring i säkerhetspolitiska frågor. Svaret var dock inte tillräckligt för Kerstin Lundgren.
– Regeringen har från 2014 till nu har valt att agera på egen hand och från december 2020 har man inte längre en majoritet bakom sin säkerhetspolitiska linje. Då måste det ligga i en ansvarsfull regerings uppdrag att samla Sverige på nytt.
Men Ann Linde stod fast vid sin åsikt och radade upp hur Moderaterna agerat vid samtal.
– Man har hoppat av migrationssamtalen, energiöverenskommelsen, gängsamtalen, försvarsberedningen, överenskommelsen om höghastighetsbanorna där man ändrade sig, bostadssamtalen där lämnade hela alliansen.
Fler efterfrågar dialog
Hon passade även på att påpeka hur det gick till när Nato-optionen drevs igenom.
- Det är bättre att använda sätten vi har i riksdagen, och de fungerar väl. När oppositionen drev igenom Nato-optionen föregicks inte detta av någon dialog med regeringen.
Även Hans Wallmark, Moderaterna, ville kalla till säkerhetspolitisk dialog.
– Jag tycker att när regeringen avvisar en riksdagsmajoritet som står bakom en Nato-option är det rimligt att bjuda in till breda partiöverläggningar. Säkerhetspolitiken är alltför viktig för att man ska ägna sig åt friåkning, sa han.