I Sverige och Danmark genomgick sammanlagt cirka 9 000 personer omfattande hjärnkirurgi – lobotomi – under främst 1940- och 50-talen. I Finland lobotomerades cirka 1 500 och i Norge 2 500 patienter. Schizofreni, ångest och manodepressivitet var de vanligaste diagnoserna.

Danmark upprörs nu av nya uppgifter om att barn med utvecklingsstörning genomgick ingreppet. Att så var fallet i Sverige är känt sedan tidigare. Bland svenskarna fanns en sjuårig pojke och en lika gammal flicka som båda dog. På Umeå lasarett lobotomerades också en fyraåring och elvaåring. Åtminstone fyraåringen sägs fortfarande vara i livet.

Ingen ersättning

-Barn kan ju inte påverka de val som andra gör för deras räkning, säger Kenneth Ögren som har skrivit en avhandling vid Umeå universitet om lobotomi i Sverige. Han finner ingreppen på barn särskilt upprörande av just den anledningen.

I Norge har de lobotomerade fått ersättning av staten. Det har de inte fått i Sverige.

-Det är tragiskt att inte samhället kan erkänna att man gjorde fel. Att inte människor kan få upprättelse för sitt lidande, säger Dan Ericsson (KD) som under sin tid som riksdagsledamot motionerade i frågan.

Nya ingrepp

År 1969 lobotomerades den sista patienten i Sverige. Men psykokirurgins historia var inte slut. Under 1950-talet utvecklades den så kallade kapsulotomin i Sverige – ett mycket mindre ingrepp som också går ut på att kapa nervtrådar mellan pannloben och djupare delar av hjärnan.

Uppskattningsvis har cirka 300 personer genomgått ingreppet, vanligen mot svåra depressioner, fobier och tvångssyndrom. En uppföljande studie bland 25 personer som opererades under 1988-2000 visade att metoden visserligen ofta bet på symtomen, men att risken för biverkningar som apati och hämningslöshet var överhängande.

TT-Ritzau